På senare år har inte mindre sju av de stora privata aktörerna på marknaden för skattefinansierade välfärdstjänster börsnoterats. Efter introduktionerna på börsen har aktiekursutvecklingen för de olika bolagen varit blandad, men en sak har de gemensamt: inkomstutvecklingen för personer i företagsledningarna har varit urstark.

I spåren av att välfärdsbolagen har klivit in på börsen stiger vd-löner och arvoden till styrelsen markant. Det visar Arbetets granskning som bygger på tillgängliga uppgifter om ersättningar och arvoden från årsredovisningar, aktieprospekt och stämmoprotokoll.

Högst avlönad inom den privata välfärdsbranschen är vård- och omsorgsbolaget Attendos vd, Henrik Borelius.

År 2016 – som är det senaste år för vilket det finns uppgifter – uppgick hans samlade ersättning till 9 250 000 kronor. Den summan inkluderar hans fasta lön, förmåner, rörliga ersättningar, samt inbetalade pensionspremier. Bolaget börsintroducerades året innan, 2015.

Mellan 2014 och 2016 ökade ersättningen till Henrik Borelius med hela 37 procent. Ännu lite bättre gick det för bolagets styrelseordförande, Erik Lautmann, som fick uppleva en höjning av sitt totala arvode med 41 procent, från 675 000 till 950 000 kronor.

Genomgången visar att vårdkoncernen Capio har den högst arvoderade styrelseordföranden bland bolagen.

När förre Swedbank-direktören Michael Wolf tidigare i år tillträdde som ordförande för Capios styrelse sattes hans arvode till 1,2 miljoner kronor. Även Capio gjorde sitt intåg på börsen under 2015.

Året innan tjänade bolagets vd, Thomas Berglund, 4 250 000 kronor, medan han året efter börsintroduktionen drog in 6 700 000 kronor. En höjning med nära 2,5 miljoner kronor, eller 58 procent.

Dedicare som bedriver vård- och omsorgsverksamhet var först in på börsen. Redan i maj 2011 introduceras bolaget för spekulanterna på Stockholmsbörsen.

Det året tjänade den verkställande direktören, Stig Engcrantz, 2,3 miljoner kronor. Inom loppet av fem år ökade hans samlade ersättning till 5,6 miljoner kronor, vilket innebär en uppgång på 146 procent. Han lämnade sin post under 2017.

Bolagets styrelseordförande som också suttit under hela perioden har även han fått uppleva ett fetare ersättningskuvert. Hans arvode har ökat med 44 procent på fem år.

Men bolagen behöver inte befinna sig på börsen länge för att ledningen ska få känna av höjda ersättningar.

Ambea, som driver äldreboende och andra omsorgsanläggningar, är det senaste välfärdsbolaget att ta steget in på börsen. Deras första handelsdag var i mars 2017. Kort därefter antog deras årsstämma nya styrelsearvoden. Ett beslut som för styrelseordföranden Lena Andersson Hofsberger innebar en arvodeshöjning med 46 procent eller 300 000 kronor.

Det är inte bara i vård- och omsorgsföretagen som börsintroduktioner har varit bra för ledningens plånböcker. I skolföretagen framträder samma sak.

AcadeMedia landade på börsen under sommarlovet 2016. Från ett skolår till ett annat fick bolagets vd-n Marcus Strömberg en löneökning på 17 procent.

Therese Guovelin, förste vice ordförande LO.

Therese Guovelin, LO:s första vice ordförande, riktar efter Arbetets granskning hård kritik mot ersättningsutvecklingen i välfärdsbolagens ledningar. Hon poängterar att löneökningstakten för bolagens vanliga anställda under dessa år varit två procent.

– Det är inte bara ökningarna som sticker i ögonen, titta på nivåerna, säger Therese Guovelin.

– Årslönen för Attendos vd motsvarar ett helt arbetsliv för de undersköterskor som jobbar inom företaget, om man ser till deras faktiska lön. Sedan ska vi komma ihåg att flera av dessa bolag finansieras till 95 procent av våra skattepengar. Att säga att jag blir upprörd är att uttrycka sig milt, fortsätter hon.

Hon hävdar att ersättningsökningarna till ledande befattningshavare inom välfärdsbolagen är orimliga.

– Man skulle ju kunna tro att när dessa bolag får in nya friska pengar via en börsintroduktion, att dessa medel skulle användas till att investera i verksamheten, men det har vi inte sett. Uppenbarligen har en del av pengarna i stället gått till personer på ledande befattningar, säger Therese Guovelin.

Håkan Tenelius, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna, försvarar ersättningarna till välfärdsbolagens ledningar. Han framhåller att en börsnotering innebär att det ställs högre krav på ledning och styrelse, bland annat genom ökade krav på transparens.

– Det är inget anmärkningsvärt att det sedan återspeglas i de arvoden som betalas ut. Sedan är det så att välfärdsföretagen måste konkurrera om riktigt duktiga ledare inom näringslivet, vilket givetvis återspeglas i lönenivåerna, säger Håkan Tenelius.

Enligt honom kännetecknas bolagen som börsintroducerats av att de är lönsamma och välskötta.

– Det är inte så att de har ont om pengar i kassan, och det är inte rättvist att säga att det nya kapitalet går till ledningen. Utan när dessa företag går in på börsen så får de nya möjligheter att bygga ut verksamheten. Vi ser redan att några av dem bygger nya äldreboenden för pengarna, säger Håkan Tenelius.

Men Therese Guovelin avvisar påståendet att höjda krav från aktiemarknaden kan motivera uppgångarna.

– Dessa bolag hade ett stort ansvar sedan tidigare med bakgrund av att det rör sig om offentligt finansierad verksamhet, våra skattemedel. Så det borde vara extremt höga krav på transparens, öppenhet, ordning och reda redan innan man går in på börsen, säger Therese Guovelin.

Här är listan över välfärdstopparnas guldregn:

Börsnoteringarna för välfärdsbolagen följdes av kraftigt höjda ersättningar och arvoden. Förändringar i procent sedan börsnoteringen:

Attendo

börsnotering november 2015

Vård och omsorg

Henrik Borelius, vd

+37,3 procent sedan 2014.

9 250 000

kronor i total ersättning, inklusive pensionspremie. Senaste uppgift 2016.

Erik Lautmann, styrelseordförande (avgick 2017)

+40,7 procent sedan 2014.

925 000 kronor i totala arvoden 2017.

Capio

börsnotering juni 2015

Vård

Thomas Berglund, vd

+57,5 procent sedan 2014.

6 700 000 kronor i total ersättning, inklusive pensionspremie. Senaste uppgift 2016.

Anders Narvinger, styrelseordförande

-55,7 procent sedan 2014.

1 200 000 kronor i totala arvoden 2017. Har avgått.

Academedia

börsnotering juni 2016

Utbildning

Marcus Strömberg, vd


+16,7 procent sedan 2015.

7 052 000 kronor i total ersättning, inklusive pensionspremie. Senaste uppgift är från 2016/2017.

Ulf Mattson, styrelseordförande

+75,1 procent sedan 2015.

675 000 kronor i totala arvoden, 2017. Avgick 2017.

Humana

börsnotering 2016

Omsorg

Per Båtelson, styrelseordförande

+46,2 procent sedan 2015.

632 500 kronor i totala arvoden 2017.

Företagets vd Rasmus Nerman, som tillträdde 2016, fick i total ersättning, inklusive pensionspremie, 4 325 000 kronor 2016, ingen uppgift för 2017.

Ambea

börsnotering mars 2017

Omsorg

Lena Andersson Hofsberger, styrelseordförande

+46,3 procent sedan 2016.

970 000 kronor i totala arvoden 2017.

Företagets vd Fredrik Gren tjänade 7 355 961 kronor 2016, ingen uppgift för 2017.

Dedicare

Börsnotering maj 2011

Vård och omsorg

Stig Engcrantz, vd

+145,8 procent sedan 2011.

5 578 000 kronor i total ersättning, inklusive pensionspremie, 2016. Ingen uppgift för 2017.

Björn Örås, styrelseordförande

+44 procent sedan 2011.

370 000 kronor i totala arvoden 2016.

Källor: Företagens årsredovisningar, årsstämmohandlingar samt aktieprospekt

Stärkt kassa även för styrelseledamöter

Även de ordinarie styrelseledamöterna i välfärdsbolagen har fått kraftigt höjda ersättningar sedan bolagen börsnoterades.

AcadeMedia

Plus 66,7 procent

Ambea

Plus 74,8 procent

Attendo

Plus 20 procent

Capio

Plus 144,8 procent

Dedicare

Plus 55 procent

Humana

Plus 27,8 procent