”Dags ta upp digitaliseringsrisker”
Digitaliseringens möjligheter är många. Däremot är det tystare vad gäller nationella och globala digitaliseringsrisker. Det är hög tid att svensk politik aktiverar sig, skriver Hubert Fromlet, affilierad professor vid Linnéuniversitet.
Lee Sedol (till höger) utmanar Googles artificiella intelligensprogram i en match Go.
Nyligen varnade moderatledaren Ulf Kristersson för digital inblandning i den svenska valrörelsen från utländskt håll. Jag kan inte bedöma graden av en sådan risk.
Däremot är det uppenbart också för en ekonom att den kraftfulla globala digitaliseringen också kan ges ekonomiska infallsvinklar, innehållande både möjligheter och risker.
Möjligheterna pratar många om. Däremot är det tystare vad gäller nationella och globala digitaliseringsrisker.
Det saknas också mer djupgående analyser av digitaliseringens potentiella inverkan på ett lands tillväxt och företagens konkurrenskraft.
Låt oss till exempel titta på Kina. I världens näst största ekonomi har digitaliseringen hög prioritet, inte minst avseende ”artificial intelligence” (AI).
Det är förmodligen bara en tidsfråga innan Kina kommer att dominera detta segment. Kineser verkar också vara speciellt lämpade för denna typ av verksamhetsorientering.
Det saknas också mer djupgående analyser av digitaliseringens potentiella inverkan på ett lands tillväxt och företagens konkurrenskraft
Hög ambitionsnivå, uthållighet, strategisk förmåga och inte minst stor IT-användarglädje leder till denna slutsats.
Det är fenomenalt att se, hur mycket kineserna i städerna redan i dag använder kontantkort även vid små inköp. Grunden för stor digitaliseringsiver har säkerligen lagts.
Den av allt att döma kommande kinesiska digitaliseringsoffensiven kommer också att sätta sin prägel på såväl produktefterfrågan och produktutbudet från kinesisk sida.
Det är viktigt att också svenska företag ser denna högst sannolika utveckling – med Kina troligen i aktivitetsspetsen redan om några år.
Det gäller också att vara medveten om att fler länder kommer att dra nytta av AI:s frammarsch. Indien är ett givet exempel – men självfallet också en del länder i väst.
Digitaliseringen handlar således om en global trend. Därmed måste digitaliseringsriskerna också hanteras globalt, även politiskt.
Likheten med miljöproblemen är slående. Initialt var det endast enskilda intressegrupper och debattörer som för några årtionden sedan tog upp denna viktiga framtidsfråga.
Digitaliseringen erbjuder många möjligheter. Det vore dock synd om hot och missbruk skulle förstöra dessa möjligheter
Politiskt fick miljöproblemen inledningsvis mycket lite internationell politisk uppmärksamhet – men en hel del från svensk sida.
Skulle den svenska regeringen – nuvarande och kommande – inte kunna spela en liknande roll i digitaliseringsfrågan och i strävan att förhindra datamissbruk, speciellt vad gäller den personligen integriteten?
Det är förvisso ingen lätt uppgift – men ska världen även denna gång vänta alltför länge tills globala avtal kan uppnås?
Digitaliseringen erbjuder många möjligheter. Det vore dock synd om hot och missbruk skulle förstöra dessa möjligheter.
Dags för svensk politik att aktivera sig, även inom EU och globalt! Därför vore bra med en svensk digitaliseringsminister i nästa regering.
