Proteströrelse på McDonalds växer
Shen Batmaz tjänar 75 kronor i timmen och vet aldrig hur mycket hon får jobba. Nu har hon dragit igång en proteströrelse för McDonalds-anställda i Storbritannien och får hjälp av svenska Livs.
Anställda vid McDonalds i Memphis, USA, demonstrerar för högre löner.
Klockan 22 en söndagkväll kan det hända att Shen Batmaz fortfarande inte vet sitt jobbschema för kommande vecka. Men plötsligt kommer ett mejl eller sms. Där kan det stå att veckans första pass börjar klockan 04 på måndagsmorgonen.
I början av september genomfördes för första gången någonsin en strejk mot McDonalds i Storbritannien. Shen Batmaz var en av frontfigurerna bakom strejken.
– Efter några månader på jobbet, när jag inte stod ut längre, gick jag med i facket, säger Shen Batmaz som har jobbat på en McDonaldsrestaurang i Crayford, söder om London, i ett och halvt år.
Trots att det finns fler än 100 000 anställda på 1 700 McDonaldsrestauranger i Storbritannien är endast personalen på två restauranger medlemmar i fackförbundet The Bakers, Food and Allied Workers Union. Och det var just dessa restauranger som gick ut i strejk i början av september.
– Jag jobbade på fem olika ställen innan jag började där, men problemet är att alla restauranger och caféer följer McDonalds standard. Folk säger ofta, om du inte gillar ditt jobb, varför tar du inte ett annat? Mitt svar är, var då? På alla ställen där vi kan få jobb kommer det vara exakt lika dåliga arbetsvillkor och lika dålig lön.
Shen Bataz, som är 23 år, tjänar 7,20 pund i timmen, cirka 75 kronor, vilket är minimilönen för hennes åldersgrupp. Hon får inget extra betalt för obekväma arbetstider eller helgdagar. Och schemat kan variera kraftigt.
– Allt vi ber om är en levndaslön om 10 pund i timmen. Och vi vill ha stabila kontrakt som inte visar vecka för vecka vad vi ska tjäna.
Alla anställda på snabbmatsjätten har så kallade ”zero hour contract” vilket betyder att de inte är garanterade att få jobb.
– En vecka jobbar jag 30 timmar, en annan sex timmar. För mig är det ett extrajobb och jag drabbas inte lika hårt som de som måste jobba heltid jämt för att klara sig. Jag hade en kollega som klagade hos chefen. Efter det fick hon bara ett jobbpass varannan vecka. Arbetsgivarna kan göra så.
Inför strejken i september fick McDonalds-anställda i Storbritannien hjälp och stöttning från kollegor i många länder, däribland USA, Nya Zealand, Frankrike och Sydkorea.
Men även Jonathan Johansson, förtroendevald för Livs, var på plats. Denna vecka har han bjudit in Shen Bataz och hennes kollega Erik Haiczinger att tala på Livs Regions syds ungdomsforum.
– Jag ansåg att ordet om strejken behövde spridas och att det skulle vara väldigt intresserat för unga Livsmedlemmar att höra om de anställdas historia, säger han.
Shen Bataz är glad.
– Vi är här för att lära oss av er modell med kollektiva förhandlingar på väldigt många arbetsplatser. För att kämpa mot en gigantisk arbetsgivare som McDonalds så måste fajten vara internationell.
Erik Haiczinger flyttade från Ungern till Cambridge för drygt ett år sedan. Han vill egentligen avsluta sin utbildning till civilingenjör men har inte råd.
– Jag är konstant orolig för att inte få tillräckligt många jobbpass en vecka så jag inte kan betala mat och hyra.
Han berättar att immigranter oftast blir mer utnyttjade på restaurangen där han jobbar.
– Jag har en kollega från Tjeckien som är över 50 år. Hon blir ofta beordrad att jobba 10-12 timmar i sträck utan rast och hon kan inte argumentera emot för hon kan inte tillräcklig engelska.
Erik Haiczinger och Shen Bataz ska nu återvända hem till Storbritannien och fortsätta mobilisera för nya strejker.
– Det finns några restauranger som håller på att organisera sig fackligt just nu och vi hoppas på att fler ansluter sig, säger Shen Bataz.
