Skydds- eller arbetsmiljöombuden har en lång historia i Sverige. För många arbetsgivare är de en välkommen samtalspart för att få arbetsmiljöarbetet att fungera bättre.

Även de regionala skyddsombuden (RSO) fungerar i många fall bra och är uppskattade av arbetsgivarna, men bilden är inte entydig.

Svenskt Näringsliv har därför tagit fram rapporten ”Dags att tänka nytt – ett modernt arbetsmiljöarbete kräver moderna regler och roller”, där förslag till förändringar i regelverket kring skyddsorganisationen presenteras.

I en kartläggning av frågor som kom in till Svenskt Näringslivs medlemsorganisationers rådgivare framgick det att problem och konflikter som kopplas till skyddsorganisationen är långt ifrån ovanliga.

Vi har i dag en situation där det råder stor brist på skydds- och arbetsmiljöombud. Samtidigt är regelverket kring hur de ska utses föråldrat.

Det tillkom för 40 år sedan då arbetslivet såg helt annorlunda ut än nu. Då dominerades arbetsmarknaden av stora företag med fasta strukturer och den fackliga anslutningsgraden var väsentligt högre.

I ett modernt arbetsliv borde rimligen den som är mest lämpad och som har sina kollegors förtroende vara den som blir skyddsombud

Anna Bergsten och Amelie Berg, Svenskt Näringsliv

Det regelverk som ger facken företräde att utse skyddsombud, i praktiken endast egna medlemmar, trots att de kanske bara står för en liten del av medarbetarna framstår som allt mer otidsenligt.

I ett modernt arbetsliv borde rimligen den som är mest lämpad och som har sina kollegors förtroende vara den som blir skyddsombud.

I dag uppfattas skyddsombudsrollen allt för ofta som oattraktiv. Vi ser exempel på arbetsgivare som tvingas betala extra för att få medarbetare att ta på sig rollen.

Det måste finnas bättre möjligheter att frikoppla skyddsombudsrollen från facket och den behöver göras mer attraktiv om vi ska få fler att ta detta viktiga uppdrag.

Även när det gäller RSO-verksamheten så behöver förändringar ske. Det är svårt att göra en bedömning av hur den fungerar eftersom någon utvärdering av vilken effekt RSO-verksamheten har aldrig har gjorts.

Det måste finnas bättre möjligheter att frikoppla skyddsombudsrollen från facket och den behöver göras mer attraktiv om vi ska få fler att ta detta viktiga uppdrag

Anna Bergsten och Amelie Berg, Svenskt Näringsliv

Ändå skjuter staten varje år till över 100 miljoner kronor till facken för att de ska bedriva denna verksamhet. Dessutom planeras nu en utvidgning av den.

I vår kartläggning ser vi att RSO-verksamheten är långt ifrån oproblematisk. Uppgiften är att få fart på det lokala arbetsmiljöarbetet men allt för ofta uppstår problem.

Det handlar om allt från att man blandar samman rollen som medlemsvärvare med rollen som RSO, att det uppstår konflikter mellan RSO och lokala skyddsombud, eller att RSO tar på sig en roll som i det närmaste är att likna vid myndighetsutövning.

Därför menar vi att man bör överväga att ersätta RSO-verksamheten med oberoende arbetsmiljörådgivare som lyder under till exempel Arbetsmiljöverket och dessutom genomföra en löpande utvärdering av verksamheten.

Vi vet att dessa frågeställningar är långt ifrån okontroversiella men betydelsen av ett välfungerande arbetsmiljöarbete och samverkan mellan arbetsgivare och medarbetare ute på arbetsplatserna är allt för stor för att vi inte ska ta i frågan.