Arbetet Global

Få nyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global och Erik Larsson och Linda Flood.

– Det blev för mycket. Polisen kallade mig till förhör nästan varje dag. Hela min arbetstid gick åt till att försvara mig. Jag hann inte skriva några artiklar. Sen kom kuppförsöket och mitt namn fanns med på en av säkerhetstjänstens listor. Jag var tvungen att fly.

Den turkiska journalisten Bülent Kenes har satt sig vid ett bord på ABF-huset i Stockholm och berättar om sin väg till Sverige. Det är nu drygt ett år sedan han kom hit.

LÄS PÅ ENGELSKA – A Thorn in the Side of the Regime 

Den 15 juli förra året rullade stridsvagnar ut på gatorna i Ankara och Istanbul. Attackplan cirkulerade i luften och militärer posterade sig på broar. Men kuppförsöket misslyckades.

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan talar i sitt presidentpalats 12 oktober.

Turkiets president och hans regeringsparti AKP anklagade Gülenrörelsen, ett religiöst och politiskt nätverk som driver flera skolor, för att ha planerat kuppen.

Stora utrensningar inleddes. Tusentals fängslades, torterades och avskedades. Människorättsorganisationer som Amnesty hävdar att  oskyldiga drabbats och att Erdogan använt kuppförsöket som täckmantel för att tysta sina kritiker.

– Strax efter kuppförsöket var jag tvungen att gå under jorden, säger Bülent Kenes.

I flera år hade han varit en nagel i ögat på den turkiska regimen.
I oktober 2015 greps han av en insatsstyrka på grund av ett Twit­ter­inlägg som sågs som en förolämpning mot Erdogan.

– Presidentens jurister har stämt mig flera gånger, berättar Bülent Kenes.

I flera år hade han skrivit krönikor som varit kritiska mot att demokratin i Turkiet steg för steg inskränkts. I Turkiet är han en känd journalist som bland annat varit med och startat den engelskspråkiga tidningen Today´s Zaman.

– Vi var en farlig publikation för staten eftersom vi var en tidning som alla läste. Jag ville ge en röst till alla utom rasisterna. Vi hade 50 kröniker med alla möjliga åsikter. Där fanns röster från religiösa, konservativa, liberaler, feminister och nationalister.

Bülent Kenes, i rutig skjorta, grips vid sin redaktion i oktober 2015.

Många såg dock tidningen och Bülent Kenes som närstående till Gülenrörelsen, vilket var skälet till att myndigheterna sökte honom efter kuppförsöket.

Han har funderat länge över vad som hände. Varför pressfriheten inskränktes så snabbt.
Bülent Kenes säger att han först själv var mycket positiv till Erdogans parti AKP.

– Jag röstade till och med på dem, säger han.

Det var det många som gjorde.

Under början av 2000-talet rensade Erdogan bort vad som i Turkiet kallats ”Den djupa staten”,  ett antidemokratisk nätverk med militärer och poliser som styrt delar av statsapparaten, en sorts stat i staten.

Utrensningen fick många att börja hoppas på ett mer demokratiskt Turkiet. Men efter att AKP:s stöd ökade så började partiet föra en allt mer islamistisk politik och kväsa oppositionen.

– Erdogan fick ett så starkt stöd att han insåg att han inte behövde spela demokratispelet längre.

Maktutövningen ändrades också. I stället för att gå omvägen via parlamentet formulerades politiken allt mer av dekret samtidigt AKP-politiker gavs allt större inflytande i näringslivet.

– Vi såg den utvecklingen redan 2011 och började kritisera den.

Staten satte då hårdare press på landets journalister och medier. Många redaktörer och reportrar fängslades för att i spalterna ha ”förolämpat” Erdogan eller andra höga politiker.

– Jag har 30 åtal emot mig och flera fängelsedomar, förklarar Bülent Kenes.
Han hoppas på att få stanna i Sverige.