Skilda bud inför förhandlingar om nyanländas jobb
Här är modellerna som är i fokus när fack och arbetsgivare söker en väg för nyanlända att komma in på arbetsmarknaden.
Strax innan jul förra året bröt Svenskt Näringslivs och LO:s samtal om hur nyanlända ska hjälpas in på arbetsmarknaden samman.
Från politiskt håll uttrycktes missnöje med att parterna inte kom framåt.
I mars gjorde LO ett nytt försök genom att presentera sitt förslag om utbildningsjobb, men förhandlingar kom inte igång.
Sedan dess har ytterligare press satts på parterna i och med att alliansen börjat tala om lagstiftade lägre löner. Samtidigt har enskilda branscher skissat på egna lösningar.
När LO nu åter bjudit in till förhandlingar finns följande förslag och modeller att utgå från:
1. Utbildningsjobb – lägre lön och nytt studiestöd
I mars presenterade LO sitt förslag om utbildningsjobb, en anställningsform där man ska jobba parallellt med att man utbildar sig för yrket.
– Jobbet kommer först och så småningom bygger man upp cv:t för att klara det jobb man är på, sa LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson då förslaget presenterades.
Lönekostnaderna ska sänkas – antingen genom lägre faktiska löner eller genom statliga subventioner. Man vill också se en skolplikt för alla nyanlända under 40 år, samt ett studiestöd för den tid då de med utbildningsjobb studerar. Detta är fortfarande LO:s utgångsbud.
2. Etableringsanställning – lön på 16 000 kronor, slopad arbetsgivaravgift
I juni lanserade arbetsgivarna i Teknikföretagen en egen modell för att underlätta anställningar av nyanlända. Tanken är att staten och arbetsgivaren delar på lönekostnaden samtidigt som arbetsgivaravgiften slopas. Detta ska kunna gälla i max tre år.
– Att du har en tillgänglig inkomst på 16 000 kronor i månaden, där lönen är 8 000 kronor och du har ett bidrag på 8 000, är nog en rimlig nivå, sa förhandlingschefen Anders Weihe till Ekot den 19 juni.
3. Inträdesjobb – lön på max 14 700, slopad arbetsgivaravgift
Om ni inte kommer överens mellan parterna kommer vi att lagstifta om lägre löner. Det var beskedet från Alliansen i augusti. De borgerliga partierna föreslår inträdesjobb med lön på 70 procent av ingångslönen, men ett tak innebär en månadsinkomst på max 14 700 kronor före skatt. De övriga 30 procenten av tiden ska anses gå till att lära sig yrket, utan specifika krav på vad utbildningen ska bestå av.
– Det är ju i både arbetsgivarens och den enskildes intresse att man kan jobba för fullt och utföra de arbetsuppgifter som behövs, sa Moderaternas partiledare Anna Kinberg Batra till Arbetet då förslaget presenterades.
Arbetsgivaravgifterna föreslås slopas under de tre år man kan vara anställd så här.
4. Byggbranschens yrkesorienteringspraktik – lön på 15 312 kronor
Byggparterna har sjösatt en egen modell i byggavtalet. Personer helt utan erfarenhet av branschen kan testa på yrket i sex, nio eller tolv månader. Det kallas yrkesorienteringspraktik och lönen ligger då på 15 312 kronor i månaden. Anställningsformen är inte subventionerad.
– Jag måste säga att jag är imponerad över vilka steg de har tagit i byggbranschen. Jag skulle bedöma det som att de i dagsläget kommit längst. De kan väl vara lite av en modell. Då vet vi vad vi har att benchmarka mot i den här förhandlingen också, sa LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson när LO i veckan lagt fram sina förhandlingsframställningar till arbetsgivarsidan.