LO: Modell för nyanlända kan vara på plats redan i år
Arbetsgivarna har nappat på LO:s invit om utbildningsjobben och formerar nu en gemensam delegation. LO:s förhandlingsledare Veli-Pekka Säikkälä hoppas att ett ramavtal för hur fler nyanlända kan komma i jobb finns på plats inom några månader.
Veli-Pekka Säikkälä.
Inom kort väntas förhandlingarna mellan LO-förbunden och deras motparter dra igång om hur nyanlända snabbare ska komma i jobb.
– Jag vill se ett ganska enkelt ramavtal där man bestämmer sig för nivåer men där det även är möjligt att förhandla om det på branschnivå. Hur ramen exakt ska bli och hur detaljerad får förhandlingarna utvisa. När vi har förhandlat fram det här kommer vi att hand i hand gå till regeringen och säga att nu kräver vi det här för att det ska bli möjligt, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä som leder LO:s förhandlingsgrupp om utbildningsjobben.
Det har bara gått några dagar sedan LO sträckte ut en hand till sina motparter för att komma vidare med sitt förslag om utbildningsjobb.
Nu bekräftar Teknikföretagen, industrins arbetsgivarorganisation, att man sätter ihop en förhandlingsdelegation där alla sektorer inom Svenskt Näringsliv finns representerade.
Tanken är att Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe ska leda gruppen.
– Min ambition är att vi ska lösa det här nu inom någon eller några månader. Vi är så långt fram att vi håller på att titta på tider för när vi ska kunna sätta oss ner, säger Veli-Pekka Säikkälä.
Sedan i våras när LO kom med sitt förslag om utbildningsjobb har det gått segt.
LO har velat förhandla centralt med Svenskt Näringsliv, medan Svenskt Näringsliv förespråkat branschvisa förhandlingar.
Förslaget om utbildningsjobb har riktat sig till främst nyanlända som har gått grundskola men inte gymnasium.
Veli-Pekka Säikkälä vill inte säga om lönenivåerna för de nyanlända i det gemensamma avtalet ska anges i kronor och ören eller om det kommer att uttryckas genom exempelvis procent av ingångslön. Just nu ligger flera bud på bordet.
I juli kom Teknikföretagen med ett eget förslag för hur man ska underlätta anställningar av nyanlända personer.
Förslaget heter etableringsanställning och ska gälla i maximalt tre år.
Min ambition är att vi ska lösa det här nu inom någon eller några månader
Den anställda får en inkomst på 16 000 kronor i månaden, varav arbetsgivaren betalar lön på 8 000 kronor och staten går in med ett direkt bidrag till den anställda på 8 000 kronor. Samtidigt slopas arbetsgivaravgiften.
– För att komma fram i det här så tror jag att man behöver försöka gifta ihop de här modellerna, LO:s utbildningsjobb och Teknikföretagens etableringsanställning. Vi har förstått från arbetsgivarsidan att det är väldigt, väldigt viktigt för dem att det inte är företagen som ska få stödet utan den nyanlända. Detta så att arbetsgivaren slipper hålla på med en massa administration.
Tror du att ett stöd direkt till den anställda är en väg framåt?
– Jag tror det, men det är sådant vi ska prata om nu.
Vilken roll Svenskt Näringsliv centralt får i de här förhandlingarna är oklart.
Men Veli-Pekka Säikkälä pekar på att LO och Svenskt Näringsliv möjligtvis kan ha en samordnande roll.
Även Svenskt Näringslivs vice vd Peter Jeppsson är inne på att det kan vara en möjlig väg.
– Vår roll är att samverka med våra förbund, en sådan roll kan vi möjligen ha i det här sammanhanget också, säger han samtidigt som han poängterar att det är förbundens roll att förhandla fram avtal.
Redan i dag finns avtal som slutits mellan LO-förbund och deras motparter om hur fler nyanlända lättare ska komma i jobb.
Ett sådant exempel är byggbranschens yrkesorienteringspraktik för personer utan erfarenhet.
Veli-Pekka Säikkälä betonar att de befintliga uppgörelserna inte behöver påverkas av ett nytt, tillfälligt avtal mellan parterna.
Nu handlar det om att bredda och snabba vägarna in. Vi har fler utrikesfödda än svenskar som är arbetslösa och den kurvan håller på att växa uppåt
– Man får väl se vilket som ger bäst effekt. Nu handlar det om att bredda och snabba vägarna in. Vi har fler utrikesfödda än svenskar som är arbetslösa och den kurvan håller på att växa uppåt. Hittar vi ett bra system så skulle de i etableringsuppdraget väldigt snabbt kunna komma in i de här jobben som finns. Vi har ju brist i en massa yrken, säger Veli-Pekka Säikkälä.
LO:s modell utbildningsjobb går ut på att den anställda har ett vanligt jobb och samtidigt utbildar sig, främst utanför arbetstid.
Kan det inte bli tufft att både jobba och sedan studera på kvällar?
– Mina föräldrar kom från Finland i slutet av 60-talet, och från det vet jag att det bästa som finns är att kunna gå och läsa svenska vid sidan av jobbet. Antingen att man är ledig från jobbet ett antal timmar i veckan eller att man gör det efter jobbet. Jag tror att det ska finnas båda möjligheterna. Och så får man praktisera svenskan på jobbet. Det kan också handla om yrkesutbildning.
För en månad sedan lanserade Alliansen sitt förslag om så kallade inträdesjobb.
Anställningsformen innebär att nyanlända utan fullständig gymnasieutbildning ska kunna arbeta för en lön på 70 procent av branschens avtalade ingångslön under max tre år.
– Det där är en absurd idé som de kommer med. Det alliansen säger är att de via lagstiftning ska tala om att när vi förhandlat fram ett avtal gemensamt med våra motparter så ska man kunna sänka lönen med 30 procent utifrån det avtalet. Det är en sådan inskränkning i den fria förhandlingsrätten. Vad är nästa steg?
