”Urstark.” Så recenserar finansminister Magdalena Andersson (S) svensk ekonomi hösten 2017.

Men alla är inte lika nöjda med Sveriges utveckling. Moderaternas arbetsmarknadspolitiska talesperson Elisabeth Svantesson håller med om att den svenska ekonomin är stark, men menar att både ökningen av långtidsarbetslösa samt klyftan mellan inrikes och utrikes födda på arbetsmarknaden, är tecken på att regeringen är på fel väg.

De olika sätten att se på arbetsmarknaden beror helt enkelt på vilka siffror man väljer att fokusera på.

Klicka i diagrammen nedan för att se hur man genom snarlika siffror kan få olika bilder av Sveriges utveckling.

Regeringen fokuserar på ARBETSLÖSHETEN, alliansen på LÅNGTIDSARBETSLÖSHETEN

Regeringen betonar gärna att arbetslösheten har sjunkit rejält sedan valet.

Alliansen vill hellre prata om att långtidsarbetslösheten samtidigt har stigit.

Diagrammen ovan visar den säsongsjusterade arbetslösheten sedan årsskiftet 2014/15 samt långtidsarbetslösa (andelen av de inskrivna på arbetsförmedlingen som varit inskrivna mer än ett år) under samma period.

 

Fokus på arbetslösheten bland UTRIKES eller INRIKES födda?

Regeringen pratar gärna om högkonjunkturen och att allt fler kommer i arbete. Just nu är arbetslösheten väldigt låg bland inrikes födda där nästan alla har jobb.

Alliansen vill fokusera på skillnaderna mellan olika grupper och betonar att arbetslösheten är betydligt högre bland utrikesfödda än inrikes.

(Grafen visar arbetslösheten hos inrikes respektive utrikes födda sedan valet. Källa SCB)

Fokus på SYSSELSÄTTNING eller ARBETSLÖSHET?

Regeringen understryker gärna Sveriges höga sysselsättningsgrad (alltså hur stor del av befolkningen som helhet som jobbar) jämfört med övriga EU.

Alliansen trycker på att Sverige kommer först på 13:e plats inom EU när det gäller arbetslöshet. Alltså en lång bit från regeringens mål om EU:s lägsta arbetslöshet till 2020, ett mål som i dagsläget ser omöjligt ut att nå.

Listorna Sveriges sysselsättningsgrad respektive arbetslöshet jämfört med övriga EU-länder under 2016. Källa: Eurostat