Nattjobb sämre för tänderna

KLASS OCH TÄNDER. I första delen av Arbetets serie om tänder såg vi hur statistik från Folkhälsoinstitutet tydligt visar att människors munhälsa hänger ihop med utbildningsbakgrund och socioekonomisk situation.

Ju kortare utbildning och ju svagare ekonomi, ju sämre tänder.

Men en undersökning från 2013 visar att det också kan skilja sig åt inom samma grupp, beroende på när på dygnet man arbetar.

De med lägst inkomst har halkat efter gällande tandhälsa

Nyheter

Peter Lingström, professor i cariologi vid Göteborgs universitet samt övertandläkare inom Västra Götalands-regionen, handledde en studie om detta på en större industri i Göteborgsområdet.

100 industriarbetare fick berätta om sina rutiner för munhygienen. De som jobbade dag uppgav oftare att de alltid borstade tänderna två gånger per dygn.

De använde också i större utsträckning tandpetare och mellanrumsborstar samt andra fluorprodukter än fluortandkräm, jämfört med kollegorna som jobbade kväll.

Har man fasta rutiner dagtid är det lättare att sköta sin munhygien

– Vi fick statistiskt säkerställda uppgifter på en situation som egentligen är ganska logisk. Har man fasta rutiner dagtid är det lättare att sköta sin munhygien. Men jobbar man under kväll och natt kanske man dels kommer hem väldigt trött, men också smyger tyst in och lägger sig utan att borsta tänderna för att inte väcka resten av familjen, säger han.

Rent biologiskt har kroppen en rytm som påverkar vad som händer i munnen.

Människor utsöndrar mindre saliv under natten  – och saliven är viktig i förebyggande syfte.

Tandskada ger sällan ersättning

Arbetsrätt

– Det blir en större negativ påverkan av att äta och dricka nattetid, även för den som har vänt på dygnet, säger Peter Lingström.

Han säger att de kliniskt verksamma tandläkarna är eniga om att arbetsvillkoren påverkar munhälsan.

– Men det finns tyvärr väldigt få studier där detta undersökts. Den som genomfördes här i Göteborg är en av få, säger Peter Lingström.

När han som övertandläkare tar emot patienter med orala problem är första steget att försöka ringa in hur personen lever.

Vad och när äter och dricker hen? Hur ofta och på vilket sätt sköter patienten sin munhygien?

– Jag kan till exempel se att det är lättare för dem som har en fast arbetsplats med ett ordentligt fikarum att ha goda vanor. De tar ofta sin kopp kaffe eller lunch där och kan ha tandborste eller munskölj på personaltoaletten om det skulle behövas. Att ha dessa rutiner är svårare för till exempel en lastbils- eller taxichaufför.

Han har också sett att nattarbetare i större utsträckning tar till något sött för att hålla sig pigga.

– Blir det ett återkommande inslag i vardagslivet så blir det en riskfaktor för att utveckla karies.

Det är lättare för dem som har en fast arbetsplats med ett ordentligt fikarum att ha goda vanor

Studier från USA har också visat att det finns arbetsmiljöer som ökar risken skador på tänderna.

Peter Lingström hänvisar till en undersökning av arbetare vid en batteritillverkningsindustri.

– Där finns det hög halt av sura ämnen i luften. Om man dagarna i ända andas in det ökar syrahalten som tänderna utsätts för. Det är samma fenomen som när man dricker till exempel juice. Långvarig påverkan leder till erosion, alltså frätskador, på tänderna.

En annan faktor som påverkar munhälsan är stress.

Japanska studier har visat att människor som har en ständigt hög stressnivå i sina yrken ofta har sämre munhälsa.

När inkomsten bestämmer hur tänderna ser ut

Nyheter

Peter Lingström säger att det kan finnas flera orsaker till det.

Dels kan det vara lätt att prioritera bort munhygien och tandläkarbesök om man hela tiden har fullt upp på jobbet, dels påverkar stress hela kroppen.

– Rent biologiskt kan stress öka risken för muntorrhet. Det är viktigt att vi börjar betrakta människan ur ett helhetsperspektiv och se tänderna som en del av kroppen. I synen på hälsa i stort är det ju en vedertagen sanning att arbetslivet påverkar.

– Vi behöver lyfta att jobbet för vissa yrkesgrupper också kan påverka tänder och mun.