KLASS OCH TÄNDER. Medlemmarna i Livsmedelsarbetarförbundet producerar mat. Förbundet uppskattar att 60 till 75 procent någon gång kommer i kontakt med att provsmaka i sin yrkesutövning.

– Vissa gör det flera gånger varje dag. Det finns en medvetenhet om att jobbet kan påverka tandhälsa bland många av våra medlemmar, säger Lena Persson som är ombudsman på Livs.

Vid Livs kongresser under de senaste åren har tandhälsofrågan varit uppe på dagordningen, säger hon. 2013 tog kongressen beslut om att förbundet politiskt ska verka för att tandhälsan ska in i den vanliga hälso- och sjukförsäkringen.

Det är ett ställningstagande som även hela LO står bakom, välfärdsutredare Kjell Rautio berättade om detta i förra numret av Arbetet.

– Men tyvärr visar våra utredningar att vi inte kan få in det i våra egna försäkringslösningar, det blir för dyrt, säger Lena Persson.

Lena Persson berättar att vissa klubbar inom Livs är mer aktiva när det gäller tandhälso-frågan än andra. Det gör att det finns arbetsgivare som har en bra medvetenhet.

Exempelvis har Cloetta tidigare erbjudit sina medarbetare gratis fluortabletter och på Brämhults Juice står arbetsgivaren för fluorsköljning, i artikeln här nedan kan du läsa mer om det.

Men få medlemmar vänder sig till facket för att driva ärenden som karies, frätskador eller andra tandproblem och få dem klassade som arbetsrelaterade, säger Lena Persson.

– Jag gissar att många inte tänker på att det kan bero på arbetsuppgifterna. Det är ju också svårare att bevisa att det beror just på arbetet. Generellt kan man säga att det varit mer framgång att få igenom enskilda olyckor som arbetsrelaterade, än att bevisa att förslitning eller karies orsakas av jobbet. Jag känner bara till ett enda sådant fall.

Detta rättsfall utspelade sig 1987. En konditor provsmakade smetar, sockrade gräddblandningar och annat sött tio gånger per dag.

En sakkunnig tandläkare bekräftade att konditorns kariesproblem hade koppling till de förhöjda kariesriskerna som arbetet innebar.

– Fallet gick till AD och konditorn fick rätt och ersattes för att laga tänderna, säger Claes Jansson som är förbundsjurist på LO TCO Rättsskydd.

Men, tillägger han, det är ett väldigt ovanligt ärende.

– Jag tror att det har att göra med att det generellt sett saknas medvetenhet om att arbetet skulle kunna inverka negativt på tänderna. Många tänker nog att man får skylla sig själv, får man hål har man skött sin munhygien dåligt, säger Claes Jansson.

Att stress kan påverka tandhälsan finns det däremot en ökad insikt om, menar han.

– Vi fick till exempel igenom ett ärende där en person behövde en bettskena mot tandgnissling under nattetid. Att det var stressen på jobbet som orsakade detta godtogs, och ersättning för kostnaderna betalades ut. Det är mer accepterat, att stress på jobbet kan orsaka stressrelaterade åkommor som exempelvis tandgnissling.

På Försäkringskassan är Lars Sjöberg verksamhetsutvecklare på avdelningen för funktionsnedsättning. Han berättar att Försäkringskassan under åren 2012 till 2016 har prövat 18 690 ärenden där personer ansökt om ersättning för tandvård på grund av en arbetsskada.

– Majoriteten har handlat om olycksfall. Bara 292 var sjukdoms-ärenden och av dem var det bara tio ärenden med diagnoskoden Matsmältningsorganens sjukdomar, där karies är en undergrupp.

Men dessa tio ärenden kan således handla om ett stort antal olika sjukdomar, kanske var något enstaka av dem karies.

Det kan Lars Sjöberg omöjligt ta reda på eftersom flera olika åkommor gömmer sig bakom samma diagnoskod.

– Av dessa tio ärendena fattades det beslut om bifall i endast två ärenden. Så enligt statistiken är det få bifall för sådana fall, säger Lars Sjöberg.