– Det blir en mycket viktig myndighet. Arbetet är en stor del av våra liv, arbetsmiljön avgör hur länge vi får vara friska och hur länge vi orkar arbeta, säger Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson för Vänsterpartiet, som har drivit på för att finansiering av den nya myndigheten ska finnas med i statsbudgeten för 2018.

Under alliansregeringen lades Arbetslivsinstitutet ner. Sedan dess har bristen på samordning av forskningen på arbetsmiljöområdet, och spridning av forskningsresultaten, lyfts fram som ett problem i olika sammanhang.

Fackliga organisationer pekade på behovet av att arbetsmiljökunskapen samlas och sprids i sina remissvar till den statliga pensionsåldersutredningen 2013.

Och när fack och arbetsgivare förra sommaren lämnade avsiktsförklaringar till regeringen om hur de tänker minska sjukfrånvaron sa parterna inom kommuner och landsting att ett nationellt centrum för kunskap om arbetsmiljö behövs för att komma tillrätta med den ökande ohälsan.

I regeringens budgetförslag för 2018 kommer 18,8 miljoner kronor att anslås för den nya myndigheten, enligt Ulla Andersson. För 2019 behövs 33 miljoner kronor och från år 2020 och framåt 35 miljoner kronor årligen.

– Den nya myndigheten ska ses som ett led i en satsning på arbetsmiljö som vi redan har inlett med ökade anslag till arbetsmiljöinspektionen två budgetar i rad, säger Ulla Andersson.

En ny myndighet för arbetsmiljökunskap har utretts av professor Maria Stanfors, som lämnade sitt förslag till regeringen i slutet av mars i år.

Hon förde fram två alternativ, antingen ett nytt centrum för arbetsmiljö vid Stockholms universitet eller en fristående statlig myndighet. Regeringen ser nu ut att ha valt det senare alternativet.

Men var den nya myndigheten ska placeras och hur den ska organiseras vill Ulla Andersson inte precisera.

– De frågorna får vi återkomma till.

Däremot anser Ulla Andersson att parterna på arbetsmarknaden kommer att spela en viktig roll för den nya myndighetens arbete.

– Parterna är självklart centrala för att forskningsbaserad kunskap i arbetsmiljöfrågor ska kunna spridas och tillämpas.