Katalanskt avgörande närmar sig

Konflikten mellan Katalonien och den spanska regeringen har stramats åt. Efter åratal av massiva protester har det katalanska parlamentet kommit till en punkt då de inte ser någon annan utväg än att strunta i vad politikerna i Madrid säger.

– Vi kan inte längre agera som en autonom region då våra lagförslag hela tiden utmanas av regeringen och sedan slås ned av författningsdomstolen, förklarar Alberto Royo, generalsekreterare för Diplocat som bland annat har som uppgift att förmedla Kataloniens politiska situation.

Alberto Royo ger som exempel att Madrid nekade Kataloniens lagförslag om att förbjuda tjurfäktning och beskatta kärnkraftsanläggningar.

På ett seminarium, som arrangerades av tankesmedjan Arena Idé, talade han om svårigheterna för Katalonien att styra över den egna regionen.

Redan för elva år sedan erkändes Katalonien som en nation av Spanien. Men efter fyra år av överläggningar om hur ett framtida Katalonien skulle se ut i lagtext beslutade sex av tio domare i författningsdomstolen att skriva om de dåvarande tolkningarna. Katalonien skulle inte längre ses som en nation.

Sedan dess, alltså 2010, har massdemonstrationerna avlöst varandra. Katalonien har 7,5 miljoner invånare och vid ett flertal tillfällen har uppemot 2 miljoner intagit Barcelonas gator.

– Utan att en enda fönsterruta har krossats, kommenterar Alberto Royo för att understryka hur fredliga protesterna har varit.

2014 togs ett symboliskt initiativ till en folkomröstning om självständighet.

För detta har Kataloniens tidigare regionpresident Artur Mas nu straffats och är förbjuden att ha ett offentligt ämbete på två år. Men det är inte bara han som dömts av det spanska domstolssystemet. Fler än 400 rättsfall pågår just nu mot folkvalda i Katalonien.

– EU måste reagera när demokratiska rättigheter står på spel. Men medan EU-kommissionen fördömer Ungern och Polen har den inte sagt ett ord om Spanien, säger Alberto Royo.

1 oktober har Kataloniens parlament utlyst en folkomröstning om självständighet. Om en majoritet av katalanerna ger tumme upp till förslaget om en egen nation ska regionens politiker göra allt för att implementera beslutet – oavsett vad regeringen i Madrid säger.

– Problemet med beslutet från författningsdomstolen 2010 var att det inte var författningsenligt, menar Josep Costa, professor i statsvetenskap vid universitetet Pompeu Fabra, som också var inbjuden till seminariet.

I dag finns inget facit på hur självständighet skapas i en region som är med i EU. Men katalanerna räds inte det okända och vill mer än gärna fortsätta vara en del av EU, förklarar Alberto Royo.

– Vi har alltid varit handelsmän och bra förhandlare. Vi ser ett stort utbyte med både Spanien och EU.