De med lägst inkomst har halkat efter gällande tandhälsa

KLASS OCH TÄNDER. För varje år bli svenskarnas tandhälsa allt bättre, visar statistik från såväl Socialstyrelsen som Folkhälsomyndigheten.

Både den egna upplevelsen, som undersöks i till exempel den Nationella folkhälsoenkäten, och den faktiska hälsan, som kommer fram i exempelvis Socialstyrelsens tandhälsoregister, har en positiv utveckling.

– Tandhälsa, liksom hälsa i stort, hänger nära samman med utbildning. Och svenskarna blir allt högre utbildade. Det märks i våra sammanställningar, säger Andreas Cederlund som är doktor i odontologi och sakkunnig i tandvård på Socialstyrelsen.

Men det finns en stor samhällsutmaning, säger han. Skillnaderna mellan olika grupper i samhället ökar. De lägst utbildade, arbetslösa, nyanlända och personer med sjukpenning hänger inte med i samma takt i utvecklingen. Gapet blir därför större.

När inkomsten bestämmer hur tänderna ser ut

Nyheter

– De går inte lika ofta på de förebyggande kontrollerna. Och när de väl går, är det ofta akut och kräver större och mer kostsamma insatser. Både WHO och Kommissionen för jämlik hälsa lyfter vikten av att förändra situationen i sina senaste rapporter, säger Andreas Cederlund.

Statistiken visar också att skillnaderna börjar redan i förskoleåldern, trots att tandvården i dag är gratis upp till 21 års ålder.

Föräldrarnas socioekonomiska status påverkar barnens tandhälsa. Har föräldrarna dåliga tänder och tenderar att sällan besöka tandvården, ärver barnen beteendet.

– Karies bland förskolebarn har för första gången på länge ökat, ser vi i den senaste statistiken. Det är allvarligt eftersom goda tandvanor etableras i unga år. 75 procent av alla lagningar handlar om att reparera tidigare lagade tänder, vård föder vård. Den som tar sig igenom barn- och ungdomstandvården med god tandhälsa har därför mycket bra förutsättningar framåt, säger Andreas Cederlund.

2015 kom LO med utredningen Klassamhällets dolda leende, som var en del av LOs välfärdsutredning.

Allt fler av LO-förbundens medlemmar hade sett att tandhälsan påverkas av klasstillhörighet.

Anledningen till att tandhälsofrågan fick ett eget avsnitt var att den togs upp i flera motioner under kongressen år 2012, förklarar Kjell Rautio, välfärdsutredare på LO, som var en av dem som höll i utredningen.

– Allt fler av LO-förbundens medlemmar hade sett att tandhälsan påverkas av klasstillhörighet och ville att LO skulle gå i täten för en förändring, säger Kjell Rautio.

Utredningen mynnar ut i ett ställningstagande om att tandvården på sikt ska bli en del av övriga hälso- och sjukvården, det ska i princip inte kosta mer än att gå till primärvården.

Yonna Waltersson: I tandhälsan märks de ökade klyftorna

Chefredaktören

Men, säger Kjell Rautio, det kräver att man ser över hela systemet.

– På 90-talet avreglerades tandvården. Om vi inte återreglerar den riskerar en ökad subvention att rinna iväg i ökade vinstmarginaler eller bonussystem istället för att gå till dem som har tandvårdsbehov.

Men ett sådant omtag tar tid och kräver eftertanke och noggranna avvägningar, säger Kjell Rautio.

LO vill se åtgärder här och nu för att motverka klasskillnaderna i tandhälsa.

– Vi måste tänka både långsiktigt och samtidigt ha konkreta förslag som redan i dag börjar styra i rätt riktning. Utöver att vi vill se en grundlig översyn av hela tandvårdssystemet föreslår vi därför också höjningar av det allmänna och särskilda tandvårdsbidraget och att högkostnadsskyddet förbättras, säger Kjell Rautio.