LO och TCO oroas av strejkrättsutredning
Den begränsning i strejkrätten som regeringen vill göra tar i praktiken sikte på två små fackförbund. Men den kan rubba balansen på hela arbetsmarknaden, befarar LO och TCO.
Flera strejker har skett i Göteborgs containerhamn. Bilden är från november 2016.
I förra veckan gav regeringen utredaren Tommy Larsson i uppdrag att överväga begränsningar i fackens rätt att vidta stridsåtgärder.
Motivet finns i containerhamnen i Göteborg. Transport har sedan länge kollektivavtal med arbetsgivarna i hamnen. Men sedan över ett år använder Hamnarbetarförbundet övertidsblockad mot ett av företagen, APM Terminals, för att få inflytande.
Ett företag som redan är bundet av kollektivavtal drabbas alltså av stridsåtgärder. Det tyder på en brist i systemet som behöver rättas till, anser regeringen. Direktiven till utredningen tar också upp stridsåtgärder ”i andra syften än att reglera villkor i ett kollektivavtal”.
– Vi är ledsna att regeringen gör detta. Stridsrätten är fundamental. Det är jättekänsligt att ge sig in och peta i den, säger LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson.
– Systemet är en helhet. Skruvar man i någon del är det svårt att förutse alla effekter, säger Lise Donovan, chefsjurist på TCO.
LO, Unionen med flera förstår i och för sig att regeringen vill göra något åt problemet i Göteborgs hamn. Frågan är bara hur vanliga den sortens ”felaktiga” stridsåtgärder är.
I februari i år fick Medlingsinstitutet i uppdrag att kartlägga problemets omfattning. Institutets chefsjurist Per Ewaldsson går nu igenom hundratals konfliktvarsel från år 2000 och framåt mot arbetsgivare som varit bundna av kollektivavtal. Slutsatserna ska redovisas senast den 1 december.
En enkel genomgång av Medlingsinstitutets årsrapporter från 2012 och framåt tyder dock på att frågan i stort sett handlar om två fack: Hamnarbetarförbundet och SAC Syndikalisterna.
– I vart fall är SAC, och i någon mån Hamnarbetarförbundet, den fackliga parten i det stora flertalet av de här konflikterna, säger Per Ewaldsson.
Till det kommer några fall där en handfull LO-förbund har varslat mot företag som redan har kollektivavtal.
Problemet är alltså starkt begränsat – i stort sett fungerar konfliktreglerna väl, hävdar LO och TCO. Svenskt Näringsliv håller förstås inte med. Men åtminstone om man räknar antalet förlorade arbetsdagar till följd av konflikt är det ”ostridigt” att Sverige ligger lågt jämfört med andra länder, säger Claes Stråth, tidigare generaldirektör för Medlingsinstitutet, som tillägger:
– Antag att situationen i Göteborgs hamn hade lösts tidigare, kanske i februari. Hade regeringen då alls tillsatt en utredning?
Regeringens motiv för att inskränka konflikträtten är att komma åt Hamnarbetarförbundet, så uppfattar flera fackliga företrädare saken. Det väcker principiella frågor: Enligt regeringsformen får lagstiftaren inte gripa in i rättsskipningen.
– Att stifta en ”lag om åtgärder mot Hamnarbetarförbundet” går inte, det skulle strida mot regeringsformens elfte kapitel, säger Joakim Nergelius, professor i juridik vid Örebro universitet. Men genom att klä lagen i allmänna ordalag, så att den går att tillämpa även i andra liknande fall, blir det möjligt.
LO, Lärarförbundet med flera noterar att regeringens direktiv är rätt väl avgränsade. Sympatiåtgärder, som Svenskt Näringsliv vill få bort, ligger utanför utredningsuppdraget.
Den stora fackliga oron gäller risken för att avtalsshopping ska öka. Alltså att arbetsgivare väljer vilket fack de vill teckna kollektivavtal med – varpå andra, mer stridbara fack inte kan ställa några krav.
Claes Stråth tonar ner den risken.
– Vi har så starka organisationer och så stabila regler att facken fortfarande skulle ha kraftfulla vapen kvar.
Samtidigt håller Claes Stråth med facken om att varje förändring i konfliktreglerna är känslig.
– En förändring i en del av systemet kommer att få följder någon annanstans. Var? Det vill jag inte spekulera i.
