Medan de etablerade fackföreningarna normalt tar till stridsåtgärder för att få reglera arbetsvillkor genom kollektivavtal gäller SAC:s varsel inte krav på kollektivavtal. I stället har SAC varslat på grund av missnöje med uppsägningar, hög arbetsbelastning, utvecklingssamtal och att arbetsgivaren betygssätter personalen.

Stridsåtgärder har också använts för att driva in löner. Allt detta är frågor där fack som är bundna av kollektivavtal inte kan strejka, utan får lita till tvisteförhandlingar och i sista hand stämma arbetsgivaren i domstol.

Striden om strejkrätten

LO och TCO oroas ­av strejkrätts­utredning

Nyheter

Åren kring 2006–2010 ökade antalet varsel från SAC till som flest 55 på ett år. De allra flesta varslen kom i Stockholm och var undertecknade av en och samma person. Aktiviteten har sedan gått ner. 2015 lade SAC fyra varsel, 2016 sju.

Hamnarbetarförbundet har också varslat om stridsåtgärder i situationer där kollegorna inom Transport, som är bundna av kollektivavtal, inte skulle kunna strejka, till exempel mot arbetsgivarens beslut att införa stämpelklocka.

Det vanliga är att Hamnarbetarförbundet varslar för att få avtalsreglering av frågor som inte är reglerade i Transports stuveriavtal.

Räknat i förlorade arbetsdagar var Hamnarbetarförbundets stridsåtgärder länge rätt begränsade (2015 verkställdes inga stridsåtgärder alls). Men i och med konflikten med APM Terminals har de utvidgats.

2016 blev det fyra strejkdagar på våren och fyra på hösten, enligt Medlingsinstitutet, som beräknar antalet förlorade arbetsdagar år 2016 till 288. (Totalt gick drygt 10 000 arbetsdagar förlorade till följd av konflikt det året, de flesta i byggsektorn.)

2012–2016 har det också förekommit varsel mot företag som är bundna av kollektivavtal från LO-förbunden Byggnads, GS, Fastighets, Målareförbundet, Livs och Elektrikerförbundet.

De här varslen – det är ett fåtal – har normalt gällt krav på att få teckna kollektivavtal.

Ett exempel är Byggnads strejkvarsel mot statliga Svevias bygge av en sporthall i Uppsala 2012. Svevia hade redan avtal med Seko och ansåg att Byggnads strejk var olovlig. Men Arbetsdomstolen fann inte att Byggnads försökte tränga undan Sekos avtal, och därmed var Byggnads strejk tillåten.