Kritiker i Kambodja tystas med lagar

I korridoren utanför finns uppmärkta lådor med demonstrationsutrustning. I ett fack ligger västar, i ett annat hjälmar och så finns där även glasögon.

Naly Pilorge jobbar för människorättsorganisationen Licadho i Kambodja.

– Mot tårgasen, förklarar hon.

Läget i landet har hårdnat. Människorättsexperter varnar för att landet i praktiken håller på att förvandlas till en enpartistat.

I juni är det lokalval i landet och 2018 hålls parlamentsval. Regeringspartiet börjar på allvar känna sig hotat.

Varje måndag har oppositionen börjat klä sig i svarta kläder för att visa sitt missnöje med den sittande regeringen. Men häromveckan arresterades två kvinnor på grund av sin klädesprotest.

– Vi kan inte ha en färgrevolution i landet, sa arméchefen då i en kommentar.

Naly Pilorge skakar på huvudet. Hon lämnar rummet, går ut i korridoren och tänder en cigarett.

– Det har blivit mycket värre, säger hon.

Den 10 juli förra året klev gräsrotspolitikern Kem Ley in på en bensinmack i huvudstaden Phnom Penh.

Efter honom följde en man som drog fram en pistol och sköt honom i huvudet tre gånger.

Kem Ley ledde en politisk organisation – Khmer för khmer – som samlat flera av landets gräsrotsrörelser och också startat ett politiskt parti som växte snabbt.

Han kritiserade dessutom ofta den sittande premiärministern Hun Sen och strax innan mordet hade han kommenterat en rapport om den utbredda korruptionen i landet.

Mördaren greps strax efter skjutningen men många frågetecken kvarstår.

Vittnen och en videoinspelning visar att polisen körde bredvid den småspringande mördaren en lång stund. På videon ser det ut som att de pratar en stund innan polisen slutligen griper mannen, en 38-årig man som hävdade att han avfyrade skotten eftersom de plötsligt börjat bråka om pengar.

Oppositionen hävdar att mordet var planerat, men det är oklart av vem eller vilka.

För att förstå vad det är som händer måste man blicka bakåt.

Regeringspartiet CPP (Cambodian Peoples Party) har styrt landet sedan 1979 då Vietnam invaderade Kambodja och avsatte Pol Pot och hans Röda Khmerer som systematiskt mördade och torterade alla som inte ansågs passa in.

”Bättre att döda en oskyldig av misstag än att skona en fiende av misstag” var ett av Röda Khmerernas motton.

Det kommunistiska skräckväldet som innebar att cirka en fjärdedel av landets befolkning dödades har satt djupa spår som även påverkar politiken i dag.

Den svenska ambassaden ligger på tionde våningen i Phnom Penh tower. Nedanför kryper trafiken fram i staden som dagligen drabbas av flera trafikinfarkter.

En av Andreas Johnssons uppgifter som handläggare på ambassaden är analysera den politiska situationen i landet.

– Det är oroligt just nu, säger han.

– Många stödjer CPP eftersom de ser partiet som en garanti för stabilitet men också för att det som hände under Röda Khmererna inte ska hända igen, säger Andreas Johnsson.

Landets ekonomi växer nu också kraftigt.

Där nere på de trånga gatorna trängs stadsjeeparna med varandra. Det går bra för en del nu. Tillväxten i landet är kring 7-8 procent per år.

Men det är en tillväxt som endast kommer ett fåtal till goda. Av de 16 miljonerna som bor i landet lever hela 12 miljoner på 20 kronor per dag.

Att många har fått tillgång till telefoner och sociala medier har bidragit till att öka de politiska diskussionerna. I textilfabrikerna finns det dessutom ett stort missnöje mot att lönerna är för låga, att de bor för dåligt.

Det finns kort sagt växande krav på en förändring, vilket är svårt att hantera för en partiledare som suttit mer än 30 år vid makten.

CPP inser dock att oppositionen måste hanteras.

Förra valet, 2013, kom som en kalldusch för partiet. Visserligen vann det valet men oppositionen gick starkt framåt.

Strax efter valet insåg partiledaren Hun Sen att han måste göra något. Han presenterade flera reformer och sträckte ut en hand till oppositionsledaren Sam Rainsy.

Men det tog inte lång tid förrän reformerna hamnade i långbänk och det blev allt kyligare relationer mellan regeringen och oppositionen vars ledare åtalades för bland annat ärekränkning.

Inför årets kommunalval och nästa års parlamentsval har det kommit en rad lagar som vingklipper oppositionen.

I februari kom en ny lag som innebär att de politiska partier som företräds av ”kriminella” riskerar att helt förbjudas.

Det låter kanske rimligt, men oppositionen ser det som djupt problematiskt eftersom just företrädarna från oppositionen börjar åtalas och enligt dem själva, men även Amnesty international, på lösa grunder.

Sam Rainsy gick i exil och bor nu i Frankrike. För en månad avgick han också som partiledare för att hans parti inte helt skulle förbjudas på grund av den nya partilagen.

Flera av oppositionens företrädare har slagits ned av okända gärningsmän på öppen gata.

En fackföreningslag från förra året ställer också till det för oppositionen. Lagen reglerar vilka fack som har förhandlingsrätt och enligt de oberoende facken i landet så innebär den att det blivit svårare att organisera.

Dessutom har regeringen deklarerat att den vill införa ännu en lag i år som reglerar minimilönerna.

Enligt de förslag som hittills lagts så ska minimilöner införas på hela arbetsmarknaden, inte bara inom textilindustrin. Lägsta lönen ska sättas av en trepartskommitte där fack, arbetsgivare och stat ingår. Men när väl lönerna är satta så ska facken inte få protestera mot låga lönenivåer.

Enligt ett förslag ska det till och med bli förbjudet att forska eller skriva rapporter om minimilönerna.

Fackföreningslagen och minimilönen har gjort det svårare för kritiker att ena sig.  Det finns kring 3 000 registrerade fackföreningar i landet som är ett av världens mest korrumperade.