Här är jämställdhetskraven i årets avtalsrörelse

LÄS OCKSÅ Hur jämställd är arbetsmarknaden? Här har vi samlat Arbetets granskningar, artiklar och diverse opinion om jämställdhet

Hur man ska satsa på kvinnors löner har varit en svår fråga när LO-förbunden samordnat sig i de senaste avtalsrörelserna. Det övergripande målet är att halvera lönegapet mellan könen, från 12 till 6 procent, till år 2028.

Men det LO-förbunden begär gemensamt i år innehåller inget särskilt krav specifikt på kvinnors löner. Däremot krävs en låglönesatsning; ett större procentuellt påslag för löner som ligger under 24 000 kronor.

LO-ledningen har uppgett att hälften av LO:s kvinnliga medlemmar skulle få del av detta. Men modellen har kritiserats av bland andra Kommunals tidigare ordförande Annelie Nordström och av Jenny Bengtsson, ordförande i HRF Stockholm Gotland.

– Problemet för mig med den här uppgörelsen är att den inte drar upp kvinnolöner, sa Jenny Bengtsson i höstas.

Arbetet har visat att det är tveksamt vilken skillnad kraven verkligen skulle göra för lönegapet. I vårt räkneexempel skulle ett restaurangbiträde knappa in 0,11 procentenheter på en maskinoperatör.

Förhandlingar som får visa vad det blir av kraven i verkligheten pågår nu. Samtidigt förhandlas också kollektivavtalens övriga villkor. Arbetet har gått igenom de fackliga yrkandena i jakt på övriga krav som gäller jämställdhet, se lista nedan.

Jämställdhetskrav från LO-förbund i avtalsrörelsen:

1.Slopad tidsbegränsning för rätt till havandeskapslön. Byggnads kräver slopad tidsgräns för rätt till havandeskapslön i sina avtal. Den som inte kan jobba på grund av att det är fysiskt ansträngande under graviditeten kan få graviditetspenning från Försäkringskassan. Havandeskapslön innebär att arbetsgivaren lägger till mer pengar på Försäkringskassans ersättning. I dag finns det tidsgränser för detta.

2.Pensionsavsättning för gravida. Målarna vill ändra försäkringsvillkor så att arbetare som är lediga med graviditetspenning inte förlorar någon pensionsavsättning.

3.Separata omklädningsrum för män och kvinnor. ”År 2017 borde det vara en självklarhet att män och kvinnor får möjlighet till separata omklädningsrum” skriver Målareförbundet i sina yrkanden. De slår fast att det inte är okej att kvinnliga målare måste byta om hemma eller före/efter männen. Nu vill de ha bestämmelser om separata omklädningsrum i avtalet.

4.Stärkt anställningstrygghet för gravida. Lagen om anställningsskydd innehåller ett extra skydd för föräldralediga, uppsägningstiden börjar först när föräldraledigheten slutar. Målarna har utökat detta skydd till att gälla även vid graviditetspenning, Elektrikerförbundet vill nu göra detsamma.

5.Möjlighet att omvandla semestertillägg till semesterdagar. Elektrikerna skriver i sina yrkanden att en förklaring till att branschen domineras av manliga arbetare är oregelbundna tider samt traktamentsarbete. De menar att en grundförutsättning för att skapa en mer jämn könsfördelning är att arbetarna i större utsträckning kan styra över sin egen tid. Därför vill man göra det möjligt att omvandla semestertillägget, de extrapengar man får under semestern, till fler semesterdagar.

6.Löneskillnadsanalys som klargör könsskillnader. Livs skriver i sina yrkanden att de lokala parterna ska skapa rutiner för löneskillnadsanalys inför lönerevision. I det analysarbetet ska även kvinnors och mäns möjligheter till lika utveckling granskas.

”Bra med havandeskapslön”

Rörmokaren Paulina Johansson är just nu projektanställd på Byggnads GävleDala för att jobba med bland annat jämställdhetsfrågor. Hon välkomnar Byggnads krav gällande havandeskapslön.

Byggnads begär slopad tidsgräns för havandeskapslön. Vad tycker du att det har för betydelse för jämställdheten i branschen?
– Jag tycker att det är ett stort steg för Byggnads i kampen mot machokulturen – att vi välkomnar tjejer och bryr oss om de tjejer vi har i branschen.

Har du träffat tjejer som inte fått ersättning för hela sin ledighet under graviditeten?
– Ja.

Målarna kräver separata omklädningsrum för kvinnor och män. Är det ett problem du stött på?
– Ja, både personligen och att jag fått berättat för mig av andra tjejer att man får byta om i bilen eller liknande.

Tycker du att Byggnads också skulle tagit upp det avtalsvägen eller är det bättre att ta det på annat sätt?
– Det hade väl helt klart varit bra att få in det i avtalet, så att det är ett avtalsbrott om det inte finns omklädningsrum.

Finns det någon jämställdhetsfråga du saknar i avtalsrörelsen?
– Jag saknar frågan som Målarna drev och fick igenom, frågan om förstärkt anställningsskydd för gravida.

Vad tror du, oavsett avtalsrörelsen, är viktigast för att öka jämställdheten i de mest mansdominerade förbunden?
– För att komma ifrån problemet tror jag att man måste lyfta frågan och verkligen sätta fingret på vad som är problemet. Varför är Byggnads så mansdominerat och varför är det mest kvinnor i Kommunal? Man måste lyfta frågan och våga ställa den. Jag tycker att Byggnads har gjort det väldigt bra med Stoppa machokulturen.

Byggnads och Byggcheferna driver tillsammans kampanjen Stoppa machokulturen sedan våren 2015. Den har inneburit såväl annonskampanjer som workshops inom branschen.