Nyheter

Arbetstider i arbetsgivarnas skottlinje

Tidigare morgnar och senare kvällar på jobbet kan bli verklighet för många LO-anslutna. Arbetet har gått igenom arbetsgivarnas avtalskrav.

Oslo 20161029. Klokken skal stilles tilbake Èn time natt til s¯ndag. Foto: HÂkon Mosvold Larsen / NTB scanpix / TT / kod 20520

LÄS OCKSÅ Hela listan: Så mycket vill arbetsgivarna kunna utöka placeringen av anställdas ordinarie arbetstid

Lägga ordinarie tid tidigare på morgonen och senare på kvällen. Flytta mer tid mellan pass beroende på arbetsbelastning. Kunna ändra scheman med kortare varsel. Det är några önskemål från arbetsgivare i olika branscher när kollektivavtalen nu förhandlas om. Arbetstiderna löper som en röd tråd genom deras yrkanden.

Svensk Handel vill ändra arbetstidsreglerna i partihandelsavtalet, som gäller lagerarbete. Nu ska ordinarie arbetstid ligga mellan 7 och 18 på vardagar, samt mellan 7 och 12 på lördagar.

För jobb på andra tider krävs lokala överenskommelser med facket. Svensk Handel vill ändra de centrala ramarna radikalt, så att man kan lägga arbetstider mellan 5 och 24 veckans alla dagar.

– Vår ingång är att vi har väldigt inflexibla arbetstidsregler i en bransch som ställer allt högre krav på att man arbetar större delen av dygnet, säger Tomas Undin, förhandlingschef på Svensk Handel.

Argumentationen är densamma i bransch efter bransch; kunder och samhälle uppges ställa allt högre krav på när arbete ska utföras. VVS-kunder vill inte behöva gå hem från det egna jobbet för att ta emot. Butiksinnehavare och trafikanter vill inte påverkas av byggen.

– Kunderna och samhällets krav på byggandet blir bara större och större, man vill att samhället ska fungera störningsfritt, säger Mats Åkerlind, förhandlingschef och vice vd på Sveriges Byggindustrier.

Antje Dedering, förhandlingschef på Visita, hänvisar till behov av flexibilitet för att kunna möta gästernas önskemål. Svensk scenkonst uppger att deras medlemmar möter allt större krav på att hålla sina anläggningar öppna.

Nästan alla arbetare har 40 timmars veckoarbetstid, enligt Svenskt Näringslivs rapport ”Fakta om löner och arbetstider 2016”. Åtta timmars arbetsdag infördes för nästan hundra år sedan, 1919. 40-timmarsveckan infördes 1971. Det är hur timmarna får förläggas och flyttas runt arbetsgivarna vill tänja på när vi nu är framme vid avtalsrörelsen för 2017.

Statistik från Arbetsmiljöverket och SCB. Foto: TT

Statistik från Arbetsmiljöverket och SCB visar att kvälls- och helgarbete har ökat. 2005 svarade 69 procent i den återkommande arbetsmiljöundersökningen att de enbart jobbade dagtid, tio år senare var andelen 60 procent. Samtidigt steg andelen som uppger att helgarbete förekommer från 26 till 35 procent.

Utöver kundernas krav uppger arbetsgivarna att hårdnad konkurrens från företag utan kollektivavtal ligger bakom deras yrkanden om att nu skjuta ytterligare på tiderna.

Svensk Handel skriver i sina yrkanden att tröskeln för att följa kollektivavtalen är för hög i en bransch med mycket låg lönsamhet.

– Avtalslösa företag har ofta lättare att ställa om och anpassa sig efter kundernas krav, säger Anita Hagelin, biträdande förhandlingschef på Installatörsföretagen.

– Det här handlar ju om att förstärka konkurrenskraften för företagen, för att kunna säkra att de ska kunna finnas kvar i förlängningen, säger Trä- och möbelföretagens vd David Johnsson.

Installatörsföretagen vill bland annat vidga ramarna för arbetstidens förläggning. Trä- och möbelföretagen vill öka möjligheten att variera arbetstiden utifrån orderläget.

Teknikföretagen, Teko och Ikem vill också ha förändringar som syftar till att kunna flytta arbetstid beroende på belastning, genom nya eller vidgade så kallade arbetstidskorridorer. Deras motpart IF Metall går till hård attack mot kraven på sin hemsida. De beskriver det som ett sätt för arbetsgivarna att få ensidig makt att lägga ut tid.