Biståndspengar till gränsvakter
Ett sätt att rädda liv, hävdar EU som nu satsar pengar på att stärka libyska kustbevakningen för att stoppa flyktingströmmen. Men kritikerna hävdar motsatsen. EU bygger en ”mur” mot ett laglöst Libyen där kustbevakningen skjuter mot flyktingar som fängslas och torteras.
Flyktingar som försöker ta sig över Medelhavet, januari 2017.
EU satsar biståndspengar för att minska flyktingvågen från Libyen. Bland annat ska kustbevakningen och andra gränsmyndigheter byggas upp, blev beskedet efter ett EU-möte den 3 februari i Valletta, Malta.
Donald Tusk, Europeiska rådets ordförande, hyllade överenskommelsen som enligt honom leder till att minska flyktingströmmen och som kommer ”rädda liv” som han sa efter mötet. Men nu växer kritiken.
Europafacket tror inte att avtalet leder till att färre flyktingar kommer att drunkna i Medelhavet. I stället liknar facket EU:s agerande med Donald Trump som sagt att han ska bygga en mur och låta Mexiko betala den.
– Det är nästan samma sak. EU tar biståndspengar som annars hade gått till utveckling, bättre arbetsvillkor och demokrati i Afrika. Nu ska pengarna i stället gå till att bygga upp hårdare gränskontroller och stoppa flyktingar, säger Liina Carr som är migrationsansvarig på Europafacket som är kritisk till att EU:s förvaltningsfond för Afrika används för att stoppa migranter.
Facket är kritiska trots att flera löntagare oroas för att migration kan leda till ökad arbetslöshet.
– Jo, en sådan oro finns, säger Liina Carr.
Hon håller dessutom med om att det kan vara svårt att integrera traumatiserade flyktingar på en arbetsmarknad.
– Samtidigt handlar detta om människor som flyr för sina liv och försöker överleva. Att EU försöker trycka tillbaka dem tycker vi är helt fel, säger hon.
Linn Carr. Foto: Europafacket.
Samtidigt som EU gått hårdare ut flyktingsmugglingen har antalet flyktingar som dött i Medelhavet ökat år från år. 2016 dog rekordmånga, 5 083, enligt internationella migrationsorganisationen IOM.
Flera andra hjälporganisationer kritiserar också EU-uppgörelsen. Internationella Rädda Barnen varnar för den humanitära situationen som kan uppstå då flera flyktingar förväntas fastna i Libyen som till stor del är ett laglöst land där regeringen har bristande kontroll.
Amnesty har dessutom uppmärksammat problem inom kustbevakningen som EU nu vill bygga upp.
– De slog oss om vi sa att vi var hungriga…de tvingade oss att lägga oss på magen och sen piskade två personer oss med en slang, berättar en eritriansk man i en Amnesty rapport från juli förra året.
Flyktingar som stoppats på havet och satts i förvar vittnar också om beskjutning och tortyr. Det finns flera rapporter om att kustbevakningen skjutit mot flyktingar som försöker ta sig över till Europa.
Pengarna till Libyen ska bland annat tas ifrån EU:s utvecklingsfond, från bilateralt stöd från Italien samt EU:s biståndsfonder till Afrika. EU deklarerade redan 2015 att de ska bidra till att bland annat bygga upp den libyska kustbevakningen. Planen i Valletta är ett steg på vägen.
EU lyfter fram att de vill slå till mot flyktingsmugglare som tjänar stora pengar på sätta flyktingar i undermåliga båtar.
Genom att komma åt dessa kriminella nätverk är förhoppningen att dödstalen ska minska. 90 procent av alla afrikaner som tar sig till EU gör det, enligt Europol, via Libyen. De flesta av dessa flyktingar får dessutom avslag på sina asylansökningar.
Europafacket och andra kritiker menar att EU nu använder samma strategi som mot Turkiet och betalar för att slippa ta ansvar för flyktingar. För snart ett år sedan, mars 2016, gick EU med på att finansiera en stor del av Turkiets flyktingmottagande. I gengäld såg Turkiet till täppa till sin gräns.
Uppgörelsen anses som framgångsrik i den bemärkelse att allt färre nu tar sig över havet den vägen.
Andra pekar dock på den bristande humanitära situation som råder i Turkiet samt anser att det gett president Recep Tayyip Erdoğan ett större handlingsutrymme eftersom det gjort det svårare för EU-ledare att kritisera utvecklingen i Turkiet.
Så flydde Samuel via Libyen
Video från YouTube
Genom att börja spela videon godkänner du YouTubes dataskydsspolicy.
EU-planen som ska stoppa migranterna från Afrika
I uppgörelsen från Maltas huvudstad Valletta står det att det nu är viktigare än någonsin att stärka stabilisera utvecklingen i Libyen. Men det som framhålls främst är att Libyen ökar kontrollen över sin sjö och landgräns. EU ska assistera myndigheter i Libyen.
Hur mycket pengar som i slutänden kommer att avsättas för att minska antalet flyktingar från Afrika är ännu inte helt fastställt. Idag har EU en förvaltningsfond avsedd för Afrika där det finns 31 miljarder euro som delvis kommer att användas för att hantera migrationsfrågor.
Förra året skapades en ny EU-fond med 1,8 miljarder euro i. I denna fond som är främst avsedd för att hantera migrationsfrågor avsattes 200 miljoner euro för att stödja Libyen och närliggande länder.
* Kustbevakningen i Libyen ska få modernare utrustning och erbjudas träning.
* Operationer ska sättas in mot de nätverk som smugglar flyktingar till Europa.
* Den socioekonomiska situationen ska stärkas i gränstrakterna där migranterna har sina rutter.
* Utökade möjligheter att hysa fler migranter genom samarbete med UNHCR och IOM.
* Öka stödet till IOM och dess frivilligverksamhet.
* Inleda informationskampanjer för att varna för flyktingsmugglare.
* Minska trycket på libyska gränsen genom samarbete med dess grannländer.
* Hålla koll på vilka alternativa vägar flyktingsmugglare kan tänkas välja.
* Fortsatt stöd från enskilda EU-länder, som Italien.
* Fördjupad dialog med samtliga länder som gränsar till Libyen och förstärkning av EU:s gränsskydd.
