Tuff utfrågning väntar Neil Gorsuch
USA:s president Donald Trump nominerar ”originalisten” Neil Gorsuch till att fylla den tomma stolen i landets högsta domstol. Nu väntar en tuff utfrågning.
Stolen i Högsta domstolen i USA har stått tom under nästan ett år och vem som skulle få nominera den nya domaren, som sitter på livstid, var en av presidentvalets viktigaste frågor.
Trump presenterade sitt val vid klockan 02, svensk tid. Han inledde med att säga att han under valrörelsen lovat att han skulle hitta ”den bäste” domaren för jobbet, och eftersom han håller löften nominerar han nu Gorsuch, som ”respekterar lagen” och tolkar konstitutionen så som den är skriven.
– Neil Gorsuchs meriter är odiskutabla, sade Donald Trump om den relativt unge domaren, den yngste nominerade sedan George Bush valde den då 43-årige Clarence Thomas 1991.
LÄS OCKSÅ Demonstrationer mot Trumps inrikesförbud
Gorsuch, som i dag arbetar vid den federala domstolen i Denver, tackade för förtroendet:
– Att stå här är en stor ära och jag lovar att, om jag godkänns, göra allt för att upprätthålla konstitutionen för detta fina land.
Han hyllade också föregångaren Antonin Scalia, och sade att han saknar honom.
49-årige Neil Gorsuch är känd för skarp och välformulerad analys. Han räknas som en så kallad originalist, vilket innebär att han tolkar USA:s grundlag från 1789 bokstavstroget. Gorsuch är känd för att stå upp för religionsfrihet. Han har bland annat opponerat sig mot den del av tidigare president Barack Obamas sjukförsäkringsreform där det hette att arbetsgivares försäkringar för anställda skulle omfatta preventivmedel — som vissa religiösa samfund protesterade emot.
Trump ringde upp honom i måndags och sade att det stod mellan honom och en handfull finalister, skriver Reuters. Därefter pågick hemlighetsmakeriet in i det sista.
LÄS OCKSÅ New York-borna som hoppas på Trump
Direkt efter utnämningen sade Demokraternas minoritetsledare i senaten Chuck Schumer att han har ”väldigt starka tvivel” till valet av kandidat, rapporterar Reuters. Massachusettssenatorn Elizabeth Warren, med brett stöd bland vänsterdemokrater, skriver på Facebook att hon säger nej. Enligt henne har Gorsuch dömt till förmån för storföretag, mot arbetare och visat ”fientlighet” mot kvinnors tillgång till grundläggande hälsovård.
Samtidigt applåderar republikanska senatorer nomineringen och hyllar Gorsuch som ”enastående”, ”imponerande” och ”en home run”.
Den mäktiga Högsta domstolen ska vanligtvis bestå av nio domare, men i snart ett år har de alltså varit åtta. Konservative Scalia avled i februari i fjol och den republikandominerade senaten vägrade därefter att godkänna dåvarande president Barack Obamas förslag till posten, Merrick Garland.
Av liknande politiska skäl vill nu senatens demokrater försvåra för Trumps kandidat. En utdragen, tuff utfrågning är att vänta. Sannolikt kan dock inte demokraterna stoppa Trumps nominering.
LÄS OCKSÅ Rostbältet stöttar Trump
Flera demokratiska senatorer har talat om den nionde domarplatsen som en ”stulen plats”. Av den nuvarande åtta domarna betecknas fyra som konservativa och fyra som liberala.
Om Gorsuch godkänns av senaten kommer Högsta domstolen därmed att få en konservativ majoritet, vilket blir avgörande när heta frågor rörande invandring eller eventuella inskränkningar av aborträtten och vapenlagstiftningen ska avgöras.
Domare i Högsta domstolen
• Chefsdomare John Roberts, 62 år, utsågs av president George W Bush, i HD sedan 2005
• Anthony Kennedy, 80 år, utsågs av Ronald Reagan, i HD sedan 1988
• Clarence Thomas, 69 år, utsågs av George H W Bush, i HD sedan 1991
• Ruth Bader Ginsburg, 83 år, utsågs av Bill Clinton, i HD sedan 1993
• Stephen Breyer, 78 år, utsågs av Bill Clinton, i HD sedan 1994
• Samuel Alito, 66 år, utsågs av George W Bush, i HD sedan 2006
• Sonia Sotomayor, 62 år, utsågs av Barack Obama, i HD sedan 2009
• Elena Kagan, 56 år, utsågs av Barack Obama, i HD sedan 2010
Källa: Supremecourt.gov, TT:s arkiv
Högsta domstolen i USA
• Högsta domstolen har sitt säte i USA:s huvudstad Washington DC. Den inrättades 1789 och är den dömande makt som ska balansera den verkställande (presidentämbetet) och den lagstiftande (kongressen) makten. I praktiken avgör domstolen huruvida lagar och domar är i enlighet med USA:s grundlag från 1789.
• Domstolen ska ha nio medlemmar som utses av presidenten på livstid (de kan dock pensionera sig på egen begäran). Domarna måste godkännas av en majoritet av senatens medlemmar.
• När man talar om HD:s medlemmar som ”konservativa” eller ”liberala” menar man främst i synen på grundlagstolkning. De konservativa tycker att lagtexten ska tolkas strikt, de liberala anser att aktuella förhållanden får spela in. En president har genom sina nomineringar därmed chans att påverka om domstolen får liberal eller konservativ tyngd. Det har stor betydelse när mål som rör exempelvis preventivmedel, homosexuellas rättigheter, religionsfrihet och vallagar avgörs.
• Avlidne Antonin Scalia var konservativ och stark motståndare till abort och samkönade äktenskap. Bland de kvarvarande åtta domarna anses hälften vara av vardera skolan.
Källa: Supremecourt.gov, TT:s arkiv
LÄS OCKSÅ Extremhögern: ”Trump ett verktyg för oss”
LÄS OCKSÅ Fackens kamp mot Trump
LÄS OCKSÅ ”Trumps väljare är de människor han föraktar” – Vesna Prekopic
LÄS OCKSÅ Fackfientlig blir arbetsmarknadsminister i USA
LÄS OCKSÅ Trumps triumf väcker oro
LÄS OCKSÅ ”Trumpanhängare är inga idioter” – amerikanen Jordin Williams som bor i Sverige
LÄS OCKSÅ Analys: ”USA:s vänster står inför utmaningar” – Anders Eld
LÄS OCKSÅ ”Jävligt oroande på ren svenska” – LO-basen om det amerikanska valet