Klicka på grafiken för att se den större.

Klicka på grafiken för att se den större.

Arbetsförmedlingen står inför en svår uppgift. Bara var tjugonde nyanländ har fått ett jobb utan subventionering efter avslutad etableringsfas.

Prognosmakarna räknar med fortsatt stark jobbtillväxt under 2017. Men den svenska arbetsmarknaden står också inför en unik prövning – att göra plats för rekordmånga nya.

– Arbetsmarknadsläget är väldigt gott. Det råder högt tryck på arbetsmarknaden. Sysselsättningen stiger och arbetslösheten sjunker, säger Åsa Olli Segendorf, chef för arbetsmarknadsenheten på Konjunkturinstitutet.

Samtidigt som sysselsättningen ökar så växer också arbetskraften. En uppgång som drivs av befolkningstillväxten. Något som i sin tur hänger samman med flyktinginvandringen. Rekordhöga 163 000 personer sökte sig till Sverige år 2015. Det gav rekord i beviljade uppehållstillstånd förra året, då över 80 000 beviljades. Arbetsförmedlingen räknar med att mer än hälften av dessa kommer att hamna i myndighetens etableringsuppdrag.

– Utrikesfödda står för hela tillskottet till arbetskraften. Vi ser redan att de första som kom under flyktingkrisen börjar komma in i etableringsuppdraget. Vi tror att arbetslösheten bottnar i år, säger Håkan Gustavsson, prognoschef på Arbetsförmedlingen.

Han berättar att antalet nyinskrivna i etableringsuppdraget förra våren låg på 2 500 personer i månaden. Antalet ökade stadigt under året och i det senaste mätningarna har det legat nära det dubbla.

– Det kan förväntas toppa under första kvartalet med 6 000 nyinskrivna i månaden, säger Håkan Gustavsson.

Att arbetslösheten bland utrikesfödda är hög, 15 procent, kan verka illavarslande. Men experterna ser positiva tecken.

– Det goda arbetsmarknadsläget har gjort att sysselsättningsgraden har stigit mycket bland utrikesfödda. Men arbetslösheten har varit konstant, eftersom arbetskraften samtidigt har ökat kraftigt. Arbetslöshetssiffran ger en överdrivet negativ bild av arbetsmarknadsläget för utrikesfödda, säger Åsa Olli Segendorf.

Prognoschefen på Arbetsförmedlingen hävdar att en uthållig, kontinuerlig period med hög efterfrågan har fått arbetslösheten bland inrikesfödda – med utbildning och barnafödande avklarade – att bli extremt låg.

– Det gör att arbetsgivare som vill växa måste börja rekrytera bredare, för de som är jobbstarka är redan i arbete. Så det finns möjliga vägar in för dem som inte har erfarenhet, säger Håkan Gustavsson.

Klicka på grafiken för att se den större.

Klicka på grafiken för att se den större.

Dessutom visar Arbetsförmedlingens statistik att utbildningsnivån bland deltagarna i etableringsuppdraget har förbättrats. För fem år sedan saknade mer än hälften av deltagarna en utbildning motsvarande svensk nioårig grundskola. I dag är det runt en tredjedel som gör det, och det är numera nästan lika många som har högskolebakgrund. Men samtidigt har antalet deltagare mångdubblats.

– Det finns en stor grupp som har bra utbildning och medelåldern är låg. Sedan finns det en grupp där det brister ganska rejält, säger Håkan Gustavsson.

Han pekar på faktum att det i Arbetsförmedlingens rullor finns 120 000 utrikesfödda personer som saknar fullgjord gymnasieskola, och där hälften saknar grundskola.

– Utmaningen vi står inför är större än någonsin. Vi har aldrig varit i närheten av den sammansättning av arbetslösheten som vi ser i dag. Det prövar samhället, säger Håkan Gustavsson.

Arbetsförmedlingen har begärt och fått reformer, som exempelvis utökad vuxenutbildning. Det är en nödvändig väg framåt, men det löser inte alla problem, fortsätter han. LO-ekonomen Lars Ernsäter hävdar att de nyanlända kan delas in i tre jämnstora grupper. Den första tredjedelen saknar fullbordad grundskola.

– Denna grupp är inte något parterna kan göra något åt, utan den är huvudsakligen en uppgift för staten. Det gäller att få dessa individer till skolbänken eller i skapade jobb, säger Lars Ernsäter.

Sedan finns det, enligt honom, en mellangrupp som har grundskola, men saknar utbildning motsvarande svensk gymnasium.

– Här gäller det att komplettera. Gruppen är utvecklingsbar och det kan handla om olika varianter av arbete och utbildning, där parterna har en roll att spela. Den sista tredjedelen har högskoleutbildning. För dem är det åtgärder som snabbspår och annat som kommer i fråga, säger Lars Ernsäter.

Samtidigt som matchningsproblemen på arbetsmarknaden blir alltmer påträngande visar statistik från Arbetsförmedlingen att bara en liten del, 5 procent, av deltagarna i det tvååriga etableringsuppdraget får ett vanligt jobb efter att de lämnar insatsen.

– Det egentliga problemet är inte brist på program eller pengar, utan det som händer är att volymerna är för små. På tok för få i etableringsuppdraget går in i reguljära studier. Merparten är efter två år i etableringsuppdraget fortfarande arbetslösa, säger Lars Ernsäter.

Anders Eld

Rekordstort uppdrag

• Ifjol beviljades dryga 80 000 uppehållstillstånd av Migrationsverket.

• I år väntas närmare 80 000 personer delta i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag, att jämföra med 22 000 deltagare år 2013.

Källa: Arbetsförmedlingen

Så funkar etableringsuppdrag

• Arbetsförmedlingen gör en etableringsplan med den nyanlände i samarbete med kommun, myndigheter och andra berörda. Sysselsättning på heltid är tanken.

• Insatser kan vara praktik, validering av kunskaper, subventionerade anställningar som instegsjobb och nystartsjobb, samt snabbspår. SFI ingår alltid.

• Den som deltar i etableringsinsatser har rätt till ersättning. Den ligger på 308 kronor per dag, fem dagar i veckan. Betalas ut av Försäkringskassan.

• Rätt till etableringsinsatser har den som är 20 år men ännu inte fyllt 65 och har uppehålls-tillstånd som flykting, kvotflykting, skyddsbehövande eller är anhörig till någon av dessa.

• Även personer som fyllt 18 men inte 20 år och saknar föräldrar kan få del av insatserna.

• En person kan vara inskriven i uppdraget under 24 månader.

• Den 1 december 2010 trädde lagen om etableringsinsatser i kraft.

Källa: Arbetsförmedlingen