LÄS OCKSÅ Så (o)tillgängliga är LO-facken – Arbetet listar

Efter de senaste årens flyktingkatastrofer befinner sig allt fler människor med rötter i andra länder på den svenska arbetsmarknaden. Samtidigt som satsningar görs för att förenkla nyanländas etablering på arbetsmarknaden kommer rapporter om asylsökande och papperslösa som utnyttjas av arbetsgivare.

Arbetet har granskat fackens arbete för att informera och stötta dem som inte pratar svenska. Vi har gått igenom i vilken utsträckning information på förbundens sajter finns på andra språk än svenska, omfattningen av tryckt material och i vilken mån det går att få personligt stöd. Slutsatsen i korthet: Det finns stora brister i information och tillgänglighet. Det är också stora skillnader mellan förbunden.

LÄS OCKSÅ Översättaren: ”Det blir lost in translation”

Brist på information kan skapa vita fläckar på arbetsmarknaden där få är med i facket och arbetsgivarna får fritt spelrum, varnar Sten-Erik Johansson, föreståndare för Fackligt center för papperslösa.

– Det blir också en säkerhetsfara. Man vet inte vad som gäller kring arbetsmiljö, arbetstider och trakasserier.

LÄS OCKSÅ IF Metall sämst på översättning – det vill Eli Abadji ändra på

Sajterna

För den som inte bemästrar svenska språket kan den första kontakten med facket bli ett förvirrat möte. Mycket av informationen översätts av en maskin. 5 av de 13 förbund som svarat på Arbetets enkät hänvisar endast till en Google Translate-knapp på sajten.

IF Metall, som under 2017 ska satsa på andra språk, erbjuder varken översatta sidor eller Google Translate-knapp. Med maskinöversättning kan innebörden av facklig information gå förlorad. På engelska är plötsligt låglönesatsningen något för dem som tjänar över, inte under, 24 000.

Sten-Erik Johansson på Fackligt center för papperslösa vänder sig emot att flera förbund inte satsar på riktig översättning. För små arbetsplatser utan aktivt fack kan information på sajten spela stor roll. Han tycker att LO borde driva på mer.

– Jag tycker att det är bedrövligt. Förbunden borde kunna lägga några tusenlappar på att informera sina invandrande arbetskamrater, åtminstone på de stora språken.

Även om Google Translate är fritt att använda för alla sajter, har några förbund medvetet inte lagt in tjänsten på sajten.

– Vi vill inte hänvisa direkt till tjänsten på vår sajt eftersom det i värsta fall bli fel, säger Sofia Ståhlspets, kommunikatör på Hotell- och restaurangfacket.

HRF har å andra sidan av resursskäl endast översatt sajten till engelska.

Kommunal, som satsat på riktig översättning av visst material till hela tolv språk, som kurmanji, sorani och thai, anser att kvaliteten blir avsevärt bättre. GS har lagt krutet på översättning av pdf-broschyrer som går att ladda ned från sajten, riktade till utländska skogsarbetare. De kan skrivas ut när förtroendevalda besöker företag, då gästarbetarna sällan har tillgång till dator och uppkoppling.

– Vi har haft bekymmer med oseriösa arbetsgivare, så vi är måna om att tillhandahålla tydlig information, säger Linda Tillybs, kommunikatör på GS.

Tryckt material

När det gäller tryckt material har flera förbund en högre ambitionsnivå än när det gäller sajten, visar Arbetets enkät. Bara Fastighets och Kommunal saknar helt broschyrer på andra språk.

Kommunal har satsat digitalt, påpekar förbundet. ”Man kan hänvisa till webben, titta på det ihop eller visa upp en mobilanpassad version när man är ute på besök”, skriver pressekreterare Robin Ljungqvist. Men Sten-Erik Johansson betonar att broschyrer på ett fikabord kan göra stor nytta.

Vilken information som översatts, och till vilka språk, skiljer sig stort mellan förbunden. Livs och Pappers har översatt broschyrer till engelska, medan Seko valt att översätta sitt kollektivavtal för väg- och banarbetare till fler språk, som polska och ryska.

Handels delar vid varsel ut konfliktmaterial på många språk och har information för frisörer på engelska.

HRF:s kommunikatör Sofia Ståhlspets anser att LO skulle kunna bistå med visst centralt översatt material. Under 2017 ska HRF satsa på att bli mer tillgängliga på andra språk, i dag finns bara sajten på engelska och tryckt material på engelska och spanska.

– Det vi har nu räcker inte. Många får sitt första jobb i vår bransch, bland annat nyanlända. Även arbetsgivare har ofta rötter i andra länder så vi vill nå ut med grundläggande information även till dem, säger hon.

Personligt stöd

Flera förbund löser behovet av personligt stöd till dem som talar andra språk från fall till fall. Ibland får förtroendevalda eller anställda som kan språket rycka in. Arbetets enkät visar att alla förbund använder tolk, men vissa bara vid förhandlingar.

Var medlemmen bor spelar också roll, då mycket sker lokalt. I Stockholm ordnar Transport fackkurser på engelska för tidningsbud.

HRF samordnar inte uppsökande verksamhet centralt, förutom en årlig aktivitetsvecka för schysta städvillkor, där många nyanlända deltar.

– Eftersom många nyanlända i Sverige kommer att jobba i vår bransch behöver vi hitta fler strategier, säger HRF:s kommunikatör Sofia Ståhlspets.

Kommunal pekar på att de lokala avdelningarna är viktiga. På vissa håll informerar de till exempel i SFI-klasser.

– Därmed tror jag det ser väldigt olika ut runt om i landet, säger Robin Ljungqvist.

Flera förbund berättar för Arbetet om sina planer i närtid på att bli bättre på att nå ut på andra språk. Men varför lägger inte förbunden all kraft på det här? undrar Sten-Erik Johansson. I synnerhet är det personliga stödet ute på arbetsplatsen viktig. Bland de asylsökande han möter är bara ett fåtal med i facket.

– Förbunden kan värva tusentals nya medlemmar. De flesta jobbar inom LO-förbundens områden som städ, restaurang och på byggen, säger han.