Eli Abadj och Sameer Jarjes Khudher. Privatfoto

Eli Abadj och Sameer Jarjes Khudher. Privatfoto

I nuläget har IF Metall varken översatt information eller en Google Translate-knapp på sin sajt. Men en hel del är på gång för att bli mer tillgängliga, konstaterar Eli Abadji i gruppen Ett IF Metall för alla. 

LÄS OCKSÅ Obegripligt språk möter nyanlända på webben – Arbetet granskar

På IF Metalls kongress 2014 togs beslut om att förbundet ska bli bättre på att göra information tillgänglig för de som inte pratar och förstår svenska. Även de med läs- och skrivsvårigheter och funktionsnedsättningar ska nås. Eli Abadji, montör och fackligt förtroendevald på ventilationsföretaget Swegon, är med i arbetsgruppen Ett IF Metall för alla som ska förverkliga visionen.

– En del av integrationen handlar om att kunna nå ut till alla nyanlända i Sverige redan från början. Att förmedla information om den svenska modellen är viktigt. Det är ett misslyckande om vi inte kan nå alla arbetare, säger han.

Sedan starten har arbetsgruppen översatt väggtidningen Avtalsnytt, som sitter ute på arbetsplatserna, till engelska, arabiska och thai. Under 2017 ska också IF Metalls sajt få en Google Translate-knapp och senare ska delar av sajten översättas på riktigt. Arbetet med att nå ut måste ske på alla nivåer, från arbetsplatser upp till förbundsnivå, betonar Eli Abadji.

– Facket är till för alla. Därför måste vi hela tiden utveckla möjligheterna så att fler kan få information och kunskap om medlemskapets värde på sitt hemspråk eller på lättläst svenska, säger Eli Abadji.

LÄS OCKSÅ Så (o)tillgängliga är LO-facken – Arbetet listar

Gruppens arbete pågår för fullt. Bland de lösningar som de tittar på finns Youtube-filmer om facket, tips och råd till förtroendevalda och medlemmar, samt utbildningar och uppsökande verksamhet på andra språk.

Lättlästa broschyrer och information från arbetskamrater är bästa metoderna, menar Eli Abadji.

LÄS OCKSÅ Översättaren: ”Det blir lost in translation”

Hans kollegor Sameer Jarjes Khudher, montör, och Armanesa Redzovic, som arbetar på materialhanteringen, pratar numera ”ganska bra svenska” vid sidan om arabiska och bosniska. De fick båda facklig information från förtroendevalda på jobbet. Nästa steg var för Armanesa Redzovic en medlemsutbildning och för Sameer Jarjes Khudher en svårläst broschyr.

– Från facket var informationen bara på svenska. Den var inte alls tillräcklig och svår att förstå med massa fackord, som kollektivavtal.

Liksom Armanesa Redzovic hade han önskat sig broschyrer på lättläst svenska eller på andra språk.

– Det är även bra att få informationen muntligt med hjälp av andra medlemmar eller förtroendevalda som kan till exempel arabiska.