2017 – året då allt kan hända
Även 2017 lär bli ett mardrömsår för prognosmakarna. Frankrike ska välja ny president i en tid då nationalismen växer och frihandeln hotas. Samtidigt verkar den globala jobbmarknaden långsamt återhämta sig.
Politik
Fel, fel, fel. 2016 var inte prognosmakarnas år och även 2017 lär bli ett överraskningarnas år. Populismen och nationalismen växer i flera länder. Årets viktigaste valrörelser sker troligen i Frankrike. Nationella frontens ledare Marine Le Pen har stark medvind och om hon vinner blir det troligen en omröstning om Frankrikes fortsatta medlemskap i EU. Det kan bli början till slutet för hela unionen. Spänningarna mellan EU-länderna är starka.
Geert Wilders. Foto: Peter Dejong/TT
I Nederländerna – som håller parlamentsval i mars – leder höger-populisten Geert Wilders opinions-mätningarna. Han bygger sin politik på kritik mot EU och islam och vill att landet ska rösta om ett framtida EU-medlemskap.
Även i Italien kan politiken kastas om. I slutet av 2016 avgick socialdemokraten Matteo Renzi som premiärminister och ett nytt val kan bli aktuellt under våren. Komikern och partiledaren Beppe Grillos populistiska Femstjärnerörelsen ligger bra till enligt opinionsundersökningar.
Under hösten håller även våra grannländer Tyskland och Norge val.
Håll även koll på: Vilka vallöften som presidenten Donald Trump genomför samt hur USA:s förhållande till Ryssland utvecklas. Hur Theresa May, Storbritanniens premiärminister, navigerar under Brexit är också avgörande.
Hot
Sverige har tagit plats i FN:s säkerhetsråd. FN har dessutom en ny generalsekreterare, portugisen António Guterres. Räkna med att han kommer att förändra FN. Hur vet vi ännu inte. FN:s position i världen lär till stor del avgöras av hur Vladimir Putin och Donald Trump spelar sina utrikespolitiska kort detta år. Det finns många brännheta frågor att hantera. Kriget i Syrien, konflikten mellan Israel-Palestina och utvecklingen i Turkiet för att nämna några.
Utrikesminister Margot Wallström (S) och FN:s generalsekreterare António Guterres. Foto: Pontus Höök/TT
Spänningar mellan Kina och USA ökar dessutom, vilket märks framför allt i Syd- och östkinesiska havet. Ett fortsatt terrorhot lär påverka såväl politiken, ekonomin som arbetsmarknaden.
Håll även koll på: Vad som händer med det globala klimatavtalet samt hur den demokratiska utvecklingen ser ut i Turkiet och flera länder i Mellanöstern.
Ekonomi
Blir det ett handelskrig mellan USA och Kina? Kommer Donald Trump verkligen att genomföra sina stora infrastruktursatsningar och få upp landets tillväxt över 3 procent? Mycket om den globala ekonomin i år handlar om USA:s förhållande till frihandel samt Kina och Mexiko.
Kommer USA:s nya president Donald Trump att skapa ett handelskrig mot Kina?Foto: Evan Vucci/TT
Förra årets rekordlåga oljepriser är på väg upp. Det gynnar oljeproducerande länder som Ryssland. Trots den politiska turbulensen gick den globala ekonomin ändå hyfsat förra året och den trenden spås hålla i sig 2017. I EU-kommissionens senaste höstprognos spås EU-ländernas ekonomier växa med 1,6 procent i år. I vårt konkurrentland Tyskland spås tillväxten bli 1,5 procent. I Sverige bedöms den hamna kring 2,4 procent.
Håll även koll på: Italiens skakiga ekonomi samt Polens starka tillväxt. I Kina fortsätter ekonomin att långsamt bromsa in. Latinamerika återhämtar sig långsamt efter prisfallet på råvaror, tror Martin Wolf på Financial Times.
Arbetsmarknad
Världens arbetsmarknad ändrar snabbt skepnad. Fyra faktorer är viktiga att hålla koll på, enligt en rapport inför Världsekonomiskt forum i Davos:
1. Demografin. Medelåldern ökar i Asien, USA och många länder i EU som har ett växande behov av arbetskraft. Samtidigt finns en stor ung befolkning – i Afrika och Turkiet – som har svårt att få jobb hemma.
2. Individualitet. Arbetsmarknaden blir mer flexibel och kraven på utbildning ökar. Samtidigt tvekar arbetsgivare att utbilda anställda som endast stannar några år på jobbet innan de går vidare.
3. Teknikrevolutionen. Ny teknik ökar produktiviteten men tros också leda till att gamla jobb försvinner, och det är inte säkert att de ersätts av nya.
4. Informationsstormen. En enorm mängd data och förfinade analysmetoder gör att företag kan rekrytera rätt personal och effektivare göra förutsägelser. Flera funktioner – som dataavdelningar – outsourcas också till andra företag.
Håll även koll på: Hur den digitala plattformsekonomin – med företag som Uber och AirBnb – förändrar relationerna på arbetsmarknaden. Följ också vad som händer med EU:s förändring av utstationeringsdirektivet.
Arbetslöshet
Det ser okej ut. Det går inte snabbt men arbetslösheten sjunker och spås hamna kring 8,3 procent i EU-länderna 2017. Tjeckien tros få lägst arbetslöshet: 4,1 procent (har idag 3,7 procent. Se senaste statistiken här), följt av Tyskland med 4,3. Den svenska arbetslösheten tros landa på 6,4 procent nästa år. Högst blir arbetslösheten i Grekland – 22,2 procent – enligt EU-kommissionens prognos.
Ett växande problem är att andelen långtidsarbetslösa i EU ökar. Omkring hälften av alla arbetslösa är numera långtidsarbetslösa, enligt EU-kommissionen. I USA blir arbetslösheten runt 4,6 procent enligt amerikanska Federal Reserve.
Håll även koll på: Sverige och målet att nå EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Hur arbetslösheten påverkas i Storbritannien som är på väg ut ur EU. Och lyckas Frankrike få ned sin arbetslöshet, som verkar ha fastnat kring 10 procent?
Erik Larsson
