Facket backar i mål om hyvling
Facket drar tillbaka stämningar i Arbetsdomstolen mot Frösunda Omsorg och Attendo, som skurit ner de anställdas arbetstid utan att betala uppsägningslön. Sedan AD givit grönt ljust för hyvling är det lönlöst att driva målen, bedömer LO-TCO Rättsskydd.
LÄS OCKSÅ Hyvling okej enligt Arbetsdomstolen
2014 tvingade Coop Forum ett antal heltidsanställda i Örebro att i stället gå med på anställningar med 30 eller 25 timmars arbete i veckan. Det skedde utan hänsyn till hur lång anställningstid de berörda hade.
Så kan man inte göra enligt lagen om anställningsskydd, hävdade Handels. Om det råder arbetsbrist får arbetsgivaren säga upp dem med kortast anställningstid. Övriga ska behålla sina timmar.
Men den 30 november 2016 slog Arbetsdomstolen fast att arbetsgivaren hade rätt att skära ner arbetstiden för sina anställda. Trots att de anställda accepterade sina ”hyvlade” anställningar under protest ansåg inte AD att det handlade om uppsägningar, utan omplaceringar.
LÄS OCKSÅ Anställda kände sig tvingade att gå ned i tid
LO-TCO Rättsskydd har nu dragit tillbaka två stämningar till Arbetsdomstolen där Kommunal beskyller Frösunda Omsorg och Attendo för att ha skurit ner de anställdas arbetstid utan att betala uppsägningslön.
– Vi har undersökt omständigheterna i de båda målen och funnit att de påminner för mycket om Coopmålet för att vi ska kunna driva dem med framgång, säger Olov Östensson, jurist vid LO-TCO Rättsskydd.
Själva principen att arbetsgivaren kan omplacera anställda till deras gamla arbetsuppgifter, men med lägre sysselsättningsgrad, är redan klarlagd i och med Coop-domen. Den skulle målen mot Frösunda Omsorg och Attendo inte kunna rubba.
Vad LO-TCO Rättsskydd har undersökt är om de anställda i Frösunda Omsorg och Attendo mer tydligt har sagt nej till att få sina tjänster nedskurna än de Coopanställda gjorde. I så fall skulle de lättare kunna hävda att de i själva verket blivit uppsagda från sina gamla anställningar – inte omplacerade.
– Men även i Frösunda och Attendo-fallen har de anställda skrivit under sina anställningsbevis under protest, säger Olov Östensson. Och det räcker inte.
Enligt AD finns det bara två alternativ för anställda som erbjuds att jobba kvar i företaget med minskad sysselsättningsgrad: ja eller nej. Att man accepterat erbjudandet under protest gör ingen skillnad.
Den som tackar nej, och därför sägs upp, har i princip rätt till såväl lön under uppsägningstiden som förtur till återanställning. Men han eller hon tar en stor risk, enligt Olov Östensson.
– Ökat personalbehov kan till exempel klaras med inhyrd personal i stället för återanställning. Och den som tackat nej till ett erbjudet arbete riskerar att bli utan ersättning från a-a-kassan.
AD-domen i Coopmålet har satt det lagstadgade anställningsskyddet i gungning, enligt flera fackförbund. Bland andra Handels, Kommunal, Transport och Fastighets överväger nu hur de ska råda sina medlemmar att agera om arbetsgivaren vill hyvla deras anställningar. Parallellt analyserar de möjligheterna att förhindra hyvling genom kollektivavtal och genom förändringar av lagen om anställningsskydd.
– Hittills har vi sett hyvling i tjänstesektorn och i privat omsorg, säger Olov Östensson. I och med den öppning som AD-domen har skapat tror jag att fenomenet kommer att sprida sig till fler sektorer.