AD får pröva fler hyvlingsmål
Fler mål gällande hyvling är fortfarande på väg mot prövning i Arbetsdomstolen, trots Handels förlust mot Coop. Samtidigt arbetar facket för lag- och avtalsförändringar. Se även Arbetets film där vi förklarar begreppet hyvling.
Handlevogner til Meny p Alna senteret. Foto: Berit Roald / NTB scanpix / TT
LÄS OCKSÅ Hyvling okej enligt Arbetsdomstolen
Den sista november kom Arbetsdomstolens besked: Coop hade rätt att skära ned veckoarbetstiden, och därmed lönen, för anställda utan hänsyn till turordningen och utan att betala uppsägningslön. Facket menade att personerna hade sagts upp och återanställts. Men domstolen slog fast att det rört sig om omplaceringserbjudanden som de anställda accepterat då de undertecknat nya anställningsbevis.
Det brukar kallas hyvling att på detta sätt skära i anställdas arbetstid. Förbundsjuristen Olov Östensson på LO-TCO Rättsskydd företrädde Handels i rätten.
Han har ytterligare två hyvlingsmål på väg mot prövning i Arbetsdomstolen. I de fallen har Kommunal stämt Frösunda Omsorg respektive Attendo för att anställda inte fått uppsägningslön då arbetstiden skurits ned.
– Tvisterna fortsätter än så länge i Arbetsdomstolen. Vi har inte helt landat i vår analys ännu, hur vi ska se på de ärendena i ljuset av domen, säger Olov Östensson.
Han säger att hans kollegor också driver ytterligare hyvlingsmål. Att han inte dragit tillbaka sina mål efter Coop-domen har att göra med domstolens resonemang om när anställda ska anses ha accepterat sina nya villkor.
– Det AD säger är att det går att omplaceras till det egna arbetet med en lägre sysselsättningsgrad. Men sedan blir nästa fråga hur de anställda tagit ställning till erbjudandet. Det säger AD ska besvaras i varje enskilt fall, säger han.
Video från YouTube
Genom att börja spela videon godkänner du YouTubes dataskydsspolicy.
LÄS OCKSÅ Ledare: Coop dumpar arbetstagares rättigheter
De Coop-anställda undertecknade sina nya anställningsbevis ”under protest”. Enligt domen ändrar inte detta det faktum att de antog erbjudandet när de skrev på, även om de kände sig tvingade för att inte mista jobben helt.
Nu behöver fackens företrädare i övriga mål se över hur de anställda i de fallen opponerat sig.
Olov Östensson är kritisk till att de Coop-anställdas protest inte fick större betydelse.
– Vi tycker att man kan inte se ett anställningsförhållande på samma sätt som vilket avtal som helst, säger han och betonar anställdas beroendeställning.
Hur tror du domen kommer påverka arbetsmarknaden framöver?
– Vi kan väl konstatera att fenomenet har vuxit kraftigt i tvister hos oss på rättsskyddet. Det är ganska klart att arbetsgivarna har börjat nyttja det här i stor utsträckning redan innan domen. Jag har väl svårt att se att de skulle dra i bromsen nu.
Handels har efter domen träffat politiker på arbetsmarknadsdepartementet för att diskutera lagändringar.
– Nu ska vi med hjälp av LO-TCO Rättsskydd analysera domen och ta fram konkreta förslag på hur såväl lag som avtal behöver ändras, sa Handels ordförande Susanna Gideonsson till Handelsnytt dagen efter domen.
