Nya Karolinska Sjukhuset. Foto: Henrik Montgomery/TT Bild: Henrik Montgomery/TT

Varken Kommunal eller Vårdförbundet delar den kritik som läkarfacket riktar mot Nya Karolinska Sjukhuset i Solna. Det nya sättet att organisera vården kan skapa problem, men också fördelar, anser de.

”Kaos vid genrep för Nya Karolinska”, löd tidningsrubrikerna i slutet av oktober sedan en övning visat att larm, hissar och annat inte fungerade i det nybyggda sjukhuset.

Inför invigningen av Nya Karolinska Sjukhuset (NKS) har Läkarförbundets avdelning i Stockholm och Läkarföreningen vid Karolinska universitetssjukhuset varnat för att patientsäkerheten är i fara då sjukhuset inte verkar redo rent tekniskt.

Men framför allt oroas läkarfacket av att flytten till det nya sjukhuset kombineras med att ett nytt, oprövat sätt att organisera vården införs. Modellen kallas ”värdebaserad vård” och bygger på en amerikansk managementteori. Den hundra år gamla indelningen i kliniker för olika medicinska specialiteter tas bort. I stället ska vården utgå från patientens behov, och delas in i sju teman: inflammation, barn och kvinnor, cancer och så vidare.

En rad läkare och verksamhetschefer har avgått, då de anser att den nya modellen är otydlig och har pressats på dem uppifrån. Så sent som tre dagar före NKS invigning i söndags krävde läkarfacket i ett öppet brev till sjukhusledningen att modellen skulle stoppas, och att det amerikanska konsultföretag som anlitats för att införa den kastas ut.

Men läkarfacket står ganska ensamt i sitt motstånd.

– Vi ser brister i den fysiska arbetsmiljön vid NKS, som att det är för små förrådsutrymmen och personalutrymmen, säger Catharina Häggbom, ordförande för Kommunals sektion på Karolinska universitetssjukhuset. Och vi var redan från början starkt kritiska till sättet att upphandla sjukhusbygget.

– Men vad vi kan se i dag finns det inga stora risker med den nya verksamhetsmodellen, fortsätter Catharina Häggbom. Personligen tror jag att det finns fördelar med en modell som utgår från patienten. I framtiden kommer patienterna att styra sin vård mer.

Ingrid Allerstam, förtroendevald för Vårdförbundet på Karolinska universitetssjukhuset, tycker att det är för tidigt att utvärdera modellen.

– Vi är mitt i arbetet med att införa modellen. Det gick igång i juni. Vi har ännu inte tagit ställning, så som Läkarföreningen har gjort.

Vårdförbundet driver idén om vård som utgår från patientens behov, påminner Ingrid Allerstam. Värdebaserad vård har en liknande utgångspunkt.

Att Kommunals yrkesgrupper – i första hand undersköterskor – tar den nya organisationen med ro beror på att de som regel är mindre specialiserade än läkarna, tror Catharina Häggbom.

– För en undersköterska spelar det inte så stor roll om patienten vårdas för en gynekologisk eller urologisk cancer. Behovet av omvårdnad är ungefär det samma.

Catharina Häggbom anser att rapporteringen om driftsövningen vid NKS i slutet av oktober har varit missvisande.

– Jag förhandlar på sjukhusledningsnivå, och har aldrig hört att övningen syftade till att allt skulle gå prickfritt. Tvärtom var syftet att hitta fel att åtgärda. I och med att vi har fått rapporter om att felen är åtgärdade ser jag ingen anledning till oro.

Europas dyraste sjukhus

• Gamla Karolinska sjukhuset i Solna är slitet. 2008 togs beslutet att bygga ett nytt.

• Kostnaden för Nya Karolinska sjukhuset (NKS) ligger för närvarande runt 25 miljarder kronor, vilket gör det till Europas (och möjligen världens) dyraste sjukhus. Den rödgröna oppositionen i Stockholms läns landsting skyller kostnaderna på avtalsmodellen, så kallad offentlig-privat samverkan.

• Trots kostnaderna har NKS färre vårdplatser än gamla Karolinska. Patienter ska därför styras över till andra sjukhus. Utbyggnaden av dessa har dock kommit igång för sent.

• ”Värdebaserad vård” är en managementteori från USA som säger att vårdens uppgift är att ”skapa värde för patienten”. Att mäta ”värde” är dock komplicerat, och mycket tid har lagts på att förklara modellen för de anställda.