USA:s vänster står inför utmaningar
Miljardären Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet tog expertkåren på sängen. Bara någon dag före valet ansågs en seger för demokraten Hillary Clinton närmast given. Men i likhet med Brexitomröstningen förbluffade väljarnas dom när den väl kom.
Flera teman känns igen från i somras. Väljare är delade utifrån utbildningsbakgrund, brett missnöje med ekonomin och spänningar mellan stad och landsbygd. Det är dock inte bara politiska förstå-sig-påare och opinionsmätningsinstitut som står inför en tid av självrannsakan, likaså gör den amerikanska vänstern och fackföreningsrörelsen.
LÄS OCKSÅ Ledare: Att gå Trumps väg är att ge SD fritt spelrum – Martin Klepke
Trumps valseger har två huvudkomponenter. Den första är ett ovanligt stort stöd bland vita amerikaner, särskilt bland dem som inte har någon högskoleexamen. Det är en grupp som fortfarande utgör dryga 30 procent av väljarkåren. Trump vann två tredjedelar av deras röster.
Han redovisar också klart bättre valresultat än andra republikanska kandidater på mindre orter och i glesbefolkade trakter. I många områden som tidigare var demokratiska fästen vann miljardären jordskredssegrar.
LÄS OCKSÅ ”Jävligt oroande på ren svenska” – LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson om amerikanska valet
Den andra delen är att stödet för Hillary Clinton vek bland demokratiska kärntrupper. Hon vann minoritetsgrupper med breda marginaler, men inte lika stora som Barack Obama i de två tidigare presidentvalen.
En annan kärntrupp för demokraterna är fackligt anslutna väljare, som trots rörelsens svårigheter fortfarande utgör en femtedel av väljarkåren och på vissa håll långt mer. För fyra år sedan fick Obama 58 procent av deras röster. Clinton fick bara 51 procent. I ett fackligt fäste som delstaten Ohio vann Trump de fackliga väljarna med en betryggande marginal.
LÄS OCKSÅ Orosmoln efter Trumps presidentseger
Demokraterna har i flera decennier upplevt vikande stöd bland den vita arbetarklassen, en grupp som fram till 1980-talet var en ganska pålitlig väljargrupp. Att en född miljardär med en högst suspekt arbetsgivarkarriär i bagaget kan få vita arbetare att helt vända ryggen till partiet borde föranleda omfattande introspektion.
Att Clinton trots Trumps kontroversiella uttalanden om latinamerikaner inte lyckades nå ökade väljarframgångar i denna snabbt växande grupp är närmast förundrande. Att fackföreningarna bara lyckades få hälften av sina medlemmar att göra samma val som ledningen visar på utmaningarna som står framför dem. Allt bottnar i förtroende.
LÄS OCKSÅ ”Valet styrt av populism och lögner” – Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne
Den amerikanska vänstern står inför en stor uppgift, och den består inte bara i att republikanerna framöver kommer att kontrollera såväl Vita huset, senaten som representanthuset.
Anders Eld