Lista: Frågorna inför avtalsrörelsen
Förra året saknades avtalsrörelsens vanliga ramar då LO inte kunde enas om gemensamma krav. I dag visar det sig om LO lyckats bättre med att ta ut riktningen för den nu stundande ronden av förhandlingar. Vi listar frågorna som är i luften inför beskedet.
STOCKHOLM 20151021 LO:s ordfˆrande Karl-Petter Thorwaldsson inledningstalar infˆr LO fˆrbundens samlade representanter. Foto: Pontus Lundahl / TT / kod 10050
LÄS OCKSÅ 50 år sedan samordningens guldålder
1.Blir det någon samordning?
– Det smärtar mitt arbetarhjärta att vara tvungen att meddela LO:s representantskap att det inte blir någon samordning i avtalsrörelsen.
Så sa LOs avtalssekreterare Torbjörn Johansson till Arbetet förra året då det visat sig att varje LO-förbund fick stå på egna ben vid förhandlingarna om nya kollektivavtal. LO hade inte lyckats enas om de samordnade krav som skulle utgöra stommen i varje förbunds förhandlingar.
– Allt faller omkull. Men det är klart att vi ska försöka ta oss tillbaka, sa Torbjörn Johansson.
Nu får vi veta hur det gått med den saken. På onsdagsförmiddagen ska LO:s representantskap – högsta beslutande organ mellan kongresserna – ta beslut om eventuella samordnade krav inför avtalsrörelsen 2017. Signalerna senaste tiden har varit att man kommer att hitta en minsta gemensam nämnare att gå fram med, men helt säkert är det inte.
2.Vad händer med låglöne- och jämställdhetssatsningar?
Den hetaste potatisen, kvinnolönerna, från förra årets kraschade samordningssamtal fortsätter att brännas. LO:s mål är halverade löneskillnader mellan män och kvinnor till 2028. Men hur man bäst når dit råder det oenighet om. Satsa extra på alla som tjänar under ett visst belopp? Eller, som Kommunal önskat, rikta satsningar särskilt mot vissa kvinnodominerade yrkesgrupper? Det tycks luta mot en generell låglönesatsning snarare än en särskild jämställdhetssatsning i år.
– Man har varit varsam med frågor som skiljer oss åt. En särskild jämställdhetssatsning har inte varit så aktuell. I stället talas det om en låglönesatsning, sa Jari Visshed, tredje förbundsordförande och förhandlingsansvarig i Fastighets till Arbetet förra veckan.
3.Vad händer med industrins normerande roll?
En princip i avtalsrörelsen har varit att den konkurrensutsatta industrins löneökningar är normerande för övriga förbund, med hänvisning till dess centrala roll i ekonomin. Men förra året rådde stor osäkerhet runt hur starkt märket skulle stå sig, med tanke på den uteblivna samordningen. Särskilt för industrifacken, och för arbetsgivarsidan, är detta en central fråga.
Å ena sidan kan det så kallade märket utmanas utan samordning, å andra sidan finns en rad mekanismer som stärker normeringen – bland annat arbetar Medlingsinstitutet efter denna princip.
