Tankeväckande om den döende industriåldern

Hur formar tidens anda och arbetslivets upplägg vår syn på oss själva? Vad gör det med vårt förhållande till varandra och vår omvärld? Och hur gestaltas det i konsten?

Det har ett trettiotal konstnärer eller konstnärskollektiv, såväl svenska som internationella, undersökt i utställningen Samhällsmaskin – industriåldern ur konstens perspektiv som just nu pågår på Malmö Konstmuseum. Under förra veckans pressvisning konstaterade museets chef, Cecilia Widenheim, att vi befinner oss i en brytningstid. När Malmö Museum, som Konstmuseet senare avknoppades ifrån, grundades i mitten av 1800-talet blev en av huvuduppgifterna att dokumentera kulturarvet från bondesamhället som var på väg bort. Nu befinner vi oss i ett liknande vägskäl: industrisamhället håller på att dö ut.

LÄS OCKSÅ Konsten att ta sig in i Konstvärlden – intervju med Meira Ahmemulic

När industriåldern ska dokumenteras handlar det ofta om Norrland, här gestaltas även södra Sverige. Curatorn Lisa Rosendahl är själv ursprungligen från Malmö, hon arbetar bland annat för Statens konstråd.

Med bland verken finns till exempel 30-åriga Hans Carlssons Celebration. Hans konst utforskar det gamla Malmövarvet Kockums. Hur håller ett företag på ruinens brant kvar en lyckad bild av sig självt, särskilt när man sysslar med att bygga lyxkryssare? Här finns också teckningsserien Sediment där Anna Ling har fotograferat schaktväggarna i Limhamns kalkbrott. 65 miljoner år tog det naturen att bilda den kalksten som sedan bröts och, i linje med den slit-och-släng-mentalitet som är typisk för tiden, förbrukades på bara drygt hundra år.

De nya verken blandas med historiska material från museets samlingar, som ett sätt att knyta ihop nu- och dåtid. Exempelvis ligger en handmålad fackföreningsfana, daterad 1886, för Malmösektionen inom Murarförbundet upprullad i en glasmonter.

Mer högaktuell är konstgruppen The non existent Centers verk Atlas – från slumrande materia till kommunen. Verket handlar om Ljusnarsbergs kommun, som på grund av avfolkning spås blir den kommun i Sverige som kommer att försvinna först. Men något är på gång i och med att många asylsökande placeras i kommunen och verket undersöker detta fenomen: vad gör det med invånarnas syn på sig själva, jobben och med lokalsamhället?

Migration gestaltas också starkt i Meira Ahmemulics videoverk Foreign Land. Hon porträtterar sin mamma som var en av alla de arbetskraftsinvandrare som deltog i välfärdsbygget av Sverige. I verket ifrågasätter Ahmemulic också vem som får tala i konsten, finns det en dold rasism?

Ett annat verk som berör är Katarina Piraks enkla men genialiska Gallok-Kallak. 2013 pågick en stor blockad mot ett brittiskt storbolags planer att anlägga en järnmalmsgruva utanför Jokkmokk. När Pirak fick höra att polisen skulle häva blockaden sprang hon dit med en stor, vit vävduk. Duken, som nu breder ut sig framför museibesökaren, blir en konkret dokumentation. Här har poliser, gruvbolagsföreträdare, renägande samer, miljöaktivister och lokalt boende trampat fram med sina olika åsikter och lämnat spår. Precis som varje tidsålder och varelse ger sina alldeles egna unika avtryck.

Tora Villanueva Gran

FOTNOT: För föreläsningar och visningar av utställningen, se Malmö Konstmuseum på www.malmo.se