Civilministern: Vill ha ett brett stöd för förslaget

– Vi är pragmatiska och vill ha brett stöd för våra förslag. Det är civilminister Ardalan Shekarabis förklaring till att regeringen inte föreslår krav på att de anställda ska ha pension och försäkring enligt kollektivavtal när myndigheter upphandlar.

Under torsdagen den 19 maj lämnar regeringen ett förslag om nya upphandlingsregler till lagrådet. Det innebär att kommuner, landsting och statliga myndigheter ska ställa krav på lön, arbetstid och semester enligt kollektivavtal när de upphandlar varor och tjänster. Ingen leverantör ska kunna vinna upphandlingar genom att duma sina anställdas villkor.

Men förslaget innebär inte att de upphandlande myndigheterna ska kräva att de anställda också har tjänstepension och försäkringar enligt kollektivavtal. Att ställa sådana krav blir frivilligt.

Därmed saknas en viktig del av de förmåner som följer med kollektivavtal, påpekar Kommunal. Företag som saknar kollektivavtal kommer även i fortsättningen ha lättare att vinna upphandlingar, lyder Kommunals kritik.

Civilminister Ardalan Shekarabi motiverar regeringens vägval med att det finns ett brett stöd för krav på lön, arbetstid och semester enligt kollektivavtal i samband med upphandling. Däremot finns inte samma stöd för krav på tjänstepension och försäkringar.

Det visade remissvaren på det utkast till lagförslag som regeringen skickade ut i februari i år.

– Det fanns kritik från framför allt arbetsgivare och politiska partier, säger Ardalan Shekarabi. Och vi har en pragmatisk inställning. Vi vill ha brett stöd för våra förslag.

– Nu lägger vi fram ett förslag utan de problem som den borgerliga oppositionen påpekade. Vi har gjort allt för att ta hänsyn till deras kritik, fortsätter Ardalan Shekarabi, som utgår från att riksdagen kommer att anta den proposition som regeringen lägger på riksdagens bord före sommaren.

Att det är svårt att kräva att de anställda har alla förmåner som följer med kollektivavtal i samband med upphandling beror på det EU-rättsliga läget. Praxis i EU-domstolen är att man inte kan kräva att utstationerade arbetare från andra EU-länder har exakt samma löner och förmåner som anställda i svenska företag har genom sina avtal. Det går bara att kräva (och ta strid för) ett slags miniminivå, en ”hård kärna”.

– Tjänstepension och försäkringar har inte ansetts ingå i den ”hårda kärnan”, säger Ardalan Shekarabi.

Den svenska regeringen driver på för att förändra EU:s utstationeringsdirektiv. Målet är att utländsk arbetskraft i Sverige ska jobba på samma villkor som svenskar gör. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson rapporterar i Svenska Dagbladet i dag att EU-kommissionen har tagit intryck av de svenska argumenten.

– Så fort det blir möjligt att ställa samma krav på anställningsvillkoren i utstationerade företag som i svenska företag vill vi göra det obligatoriskt att kräva även tjänstepension och försäkringar i samband med upphandling, säger Ardalan Shekarabi.

Civilministern betonar att upphandlingsfrågorna är högt prioriterade av regeringen. Det är helt oacceptabelt att taxiförarnas löner dumpades till 27 kronor i timmen då färdtjänst upphandlades i Stockholm nyligen, säger Ardalan Shekarabi.

– Nu är det riksdagens sak att ta itu med den sociala dumpningen. För mig är det här inte ett politiskt spel, jag har själv mött de människor som tjänar 27 kronor i timmen.

– Deras villkor är så dåliga att utomstående inte tror på det. Men det här är ett verkligt problem i Sverige i dag.

LÄS OCKSÅ

Kommunal besvikna på förslag om upphandling

Schysta villkor ska gälla vid upphandling