Slutet närmar sig för Pajalagruvan

LÄS OCKSÅ Pajalagruvan stängs för gott

LÄS OCKSÅ Hårdare tider för uppsagda gruvarbetare

– Ovissheten är värst, säger Karl-Axel Wallström, som är en av dem som jobbar kvar på gruvområdet.

Han är skyddsombud och berättar att oron för framtiden sliter, skapar en dålig arbetsmiljö och ger upphov till konflikter mellan dem som jobbar kvar. Anställningarna förlängs nu bara en månad i taget.

21 personer jobbar kvar för att se till att inget förstörs och göra det möjligt för en ny ägare att komma igång med malmbrytning. Det innebär att köra malmkrossen och kvarnarna i anrikningsverket och använda annan utrustning med jämna mellanrum. Karl-Axel Wallström har bland annat plogat undan snö och pumpat vatten ur de två dagbrotten Start pit och North pit.

– Jobbet kan bli långtråkigt. Det är hoppet att brytningen ska komma igång igen som håller mig kvar, säger Karl-Axel Wallström.

Han berättar dock att snacket mellan dem som är kvar mer och mer handlar om när de ska bli arbetslösa – inte när driften ska komma igång.

Över hundra baracker för kontor och omklädningsrum har fraktats bort. Renar har börjat röra sig på området igen. Förra sommaren gick de ner i dagbrotten för att få skugga och vatten.

För ett år sedan var konkursförvaltaren Hans Andersson optimistisk. Han hoppades att en ny ägare skulle ta över inom några veckor. Nu är tonen helt annorlunda. Han säger att det inte finns någon som är nära att köpa gruvan och att det dröjer minst fem år innan malmpriserna är på en nivå som gör brytning i Kaunisvaara lönsam. Hans Andersson har ansökt om att få använda de pengar som Northland avsatt för att återställa naturen efter avslutad gruvdrift.

– Det handlar om att gå in i ett mer nedsläckt läge och stänga de upprätthållande åtgärderna. Malmfyndigheten kommer naturligtvis att finnas kvar, säger han.

En miljödom beskriver hur efterarbetet ska gå till – bland annat ska man låta gruvhålen vattenfyllas. Och Hans Andersson konstaterar att ägarna av anrikningsanläggningen och järnvägsvagnar kan sälja detta om de vill.

– Det här är inte ett misslyckande. Som konkursförvaltare har jag försökt göra det bästa av situationen. Jag har försökt sälja för fortsatt drift, men marknadskrafterna jobbar mot oss och det får vi rätta oss efter.

Gruvområdet ligger tre mil utanför Pajala. Till orten har sedan i höstas 770 asylsökande och ensamkommande flyktingbarn kommit. De kommer från Afghanistan, Syrien och Irak. Några afghaner spelar fotboll på den tomma parkeringsplatsen vid Folkets Hus. Abdul Qadess Haidar står i mål. Han kom till Pajala för 15 dagar sedan och tyckte det var kallt men han har börjat vänja sig.

– Jag kan tänka mig att stanna här och hoppas att jag kan få ett jobb, säger han.

Abdul Salim Rashid kan engelska och översätter. Han har varit sex månader i Pajala och han har praktikjobb på ett hotell, men han är inte nöjd.

– Vi gillar inte att äta gratis. Vi vill ha jobb och vi kan ta vilka jobb som helst, säger han.

För att ta hand om flyktingbarnen och de asylsökande har Migrationsverket anställt mellan 75 och 80 personer och gruvan sysselsatte ungefär 100 pajalabor.

– De asylsökande betyder mycket och jag hoppas att så många som möjligt blir kvar. Vi saknar folk i vården, säger kommunalrådet Harry Rantakyrö.

Han tror dock inte att det blir någon långsiktig lösning för kommunen. Framför allt är han inriktad på att få någon lösning för gruvan.

– Vi närmar oss ett kritiskt läge. Konkursförvaltaren har svårt att behålla folk på gruvområdet. Det vi behöver är en långsiktig satsning. Järnmalmen kommer att behövas i framtiden, säger han.

Harry Rantakyrö efterlyser handlingskraft från regeringen. Han pekar på att staten tidigare satsat pengar på Saab och stöttat bankerna när de haft problem.

– Det här kommer att bära sig när priserna går upp.

Ute på gruvområdet hoppas Karl-Axel Wallström fortfarande på en snabb lösning och återupptagen gruvbrytning. Med tiden har besvikelse över att riksdagsmännen från länet inte agerar vuxit.

– Det är bara Vänsterpartiets Birger Lahti som gör något.

Birger Lahti är ny i riksdagen och Pajalas enda riksdagsledamot. Han vill att regeringen ska skaffa sig en långsiktig plan för malmbrytningen. Det skulle kunna innebära att bygga en järnväg i området för malmtransporter.

Dessutom tycker han att det vore dumt att inte ta till vara de satsningar som gjorts i Kaunisvaara. Och han jämför med andra mer omstridda gruvprojekt.

– Här har samebyn och människor i området redan betalt priset för gruvbrytningen, säger Birger Lahti.