”De flesta ligger och skvalpar runt 28 000”

– Löneutvecklingen för syrror skulle vara mer som den läkare har, säger Annki Svedberg, sjuksyster på Vrinnevisjukhusets medicinklinik, och  låter irriterad när hon berättar om hur villkoren för sjuksystrar försämrats de senaste 20 åren. 

– Arbetsmiljön och lönerna är så dåliga i den offentliga sektorn, att det knappt går att rekrytera syrror till sjukhusen och primärvården längre.

När Annki Svedberg började arbeta som sjuksköterska för 18 år sedan gick hon in med en lön på 24 500 kronor. I dag har hon en månadslön på 30 500 kronor.

– Det är inte konstigt att det är sjuksköterskebrist med den löneutvecklingen. Det finns de som jobbat 40 år och har 30 000 kronor i månaden. Men de flesta ligger och skvalpar runt 28 000 kronor i månaden, säger Annki Svedberg.

När region Östergötland satte stopp för hyrsköterskor vid årsskiftet lovades guld och gröna skogar. En bonus på 66 procent av det intjänade OB-tillägget per halvår och en lönerevision på 5 procent skulle locka nya pigga syrror till regionen.

– Men vad är det att locka med? En engångssumma på 10 000 kronor en gång i halvåret där hälften dras i skatt. Vi har väl räkningar varje månad? Nej, höj grundlönen med 2 500 kronor i månaden så kanske det händer något.

För att ytterligare göra yrket attraktivt behövs det, enligt Annki Svedberg, en tydlig plan för hur löneutvecklingen ska se ut, liknande den som finns för läkarkåren.

– De går in som AT-läkare med en lön någonstans mellan 25–30 000 kronor i månaden, och när de läst ett visst block får de en höjning. När de är är färdiga ST-läkare vet de att de har en lön på 50–60 000 kronor i månaden, och så småningom när de är överläkare ligger de på 75 000. De vet exakt hur deras löneutveckling ser ut, och har något att sträva efter. Det vill vi också ha.

– Öka lönespannet! Både för sjuksköterskor och undersköterskor skulle man önska att det fanns en löneutveckling värd att prata om. Det skulle öka värdet på våra yrken, säger hon.

Enligt Annki Svedberg håller svensk vård på att gå under, och lösningarna är tillfälliga, dyra och kortsiktiga.

– Varje ny syrra kostar runt 100 000 kronor i inskolning. Ny och orutinerad personal leder till att folk slutar. En bemanningssyrra eller en privatanställd syrra kostar samhället dubbelt så mycket som en offentligt anställd.

– Det är det här man önskar att politikerna kunde räkna på – vad kostar kompetensen de tappar när de vägrar betala de där extra hundralapparna?

LÄS OCKSÅ:

LO-kvinnor halkar efter

Undersköterskorna: ”Det är inte okej att vår tid värderas lägre”