TCO:s samhällspolitiska chef Samuel Engbom slaktar allianspartiernas förslag om sänkta trösklar i arbetslivet. De är inte bara dyrare än de åtgärder som finns, utan skulle förmodligen stoppas av Europadomstolen.

Samuel Engbom har analyserat konsekvenserna av de borgerliga partiernas olika förslag.

Tre av fyra borgerliga partier vill lagstifta om lägre löner än bottennivån i kollektivavtalen. Men det är mycket svårt, enligt Samuel Engbom, och skulle sannolikt strida mot Europakonventionen.

– Anställningsformer, skatter och arbetsgivaravgifter är givetvis sådant som staten kan lagstifta om. Men att förhindra att parterna förhandlar fram mer förmånliga regler är betydligt svårare, skriver Engbom på TCO:s blogg.

Han tror inte att Europadomstolen skulle godkänna en sådan åtgärd.

­– En sådan lagstiftning torde därför vara utesluten, skriver Engbom.

Anna Kinberg Batra (M).

Moderaterna: Första jobbet-anställning

• För unga upp till 23 år och nyanlända.
• 25–40 procent av tiden till utbildning.
• Lön för utfört arbete.
• Varar längst i 18 månader.
• M emot lagstiftning för sänkta löner.

 

Ebba Busch Thor (KD).

Kristdemokraterna: Introduktionsanställning

• För alla med utsatt ställning på arbetsmarknaden.
• Lön 75 procent av de avtalade lägstlönerna.
• Omfattar inte yrken med över 22 000 kronor i lägstlön.
• 25 procent av arbetstiden ska vara utbildning.
• Varar i högst fem år.
• KD kan tänka sig lagstiftning om lägre löner.

 

Annie Lööf (C).

Centerpartiet: Ingångsjobb

• För nyanlända.
• Lägre lön än lägstlön.
• Sänkt skatt och arbetsgivaravgift.
• C hotar med lagstiftning om lägre löner.

 

 

Jan Björklund (L).

Liberalerna: Startjobb

• För nyanlända och unga upp till 23 år.
• Lön mellan 14 000 och 16 000 kronor.
• Slopade arbetsgivaravgifter.
• Behöver inte betala kollektivavtalade försäkringar.
• Varar i högst fem år.
• L hotar med lagstiftning om sänkta ingångslöner.

 

LÄS OCKSÅ:

Redan rea på 150 000 jobb

Här är jobben där staten står för stor del av lönen

Regeringen förbereder sänkta lägstlöner

Räkneexempel Borgerliga långlönejobb dyrare

Går det att leva på 15 000 kr?

En kärnfrisk tusenkonstnär utan hål i tänderna som nöjer sig med en bäddsoffa i vardagsrummet och alltid har matlåda med sig till jobbet. Det är några av förutsättningarna för att klara sig på en lön på 15 000 kronor i månaden. 

Debatten kring Svenskt Näringslivs och allianspartiernas förslag om att införa sänkta ingångslöner har varit het i veckan. Arbetet har tagit hjälp av Konsumentverkets budgetkalkylator för att svara på frågan: Går det att leva på en månadslön på 15 000 kronor?

Inkomster: 

Lön: 15 000 kr.

Bostadsbidrag: 2 500 kr.

Barnbidrag: 1 125 kr (pappan får andra hälften).

Totalt: 18 625 kronor

Utgifter:

Skatt: 2 709 kr

Boende: en tvåa på 55 kvadratmeter. Genomsnittshyran i Stockholms kommun låg 2015 på 1 236 kr/kvm. Det ger en hyra på 5 660 kronor i månaden. Barnen får dela rum. Mamma får ligga i bäddsoffan i vardagsrummet.

Mat: 3 500 kr. Matlåda på lunchen – barnen äter på dagis. Hälften av tiden står pappa för matinköpen när barnen bor hos honom. Ändå blir det att hålla utkik efter extrapriser.

Kläder och skor: 1560 kr. Det blir inga Polarn o Pyret-overaller till barnen, begagnat gäller.

Barnomsorg: 375 kr per förälder ligger avgiften på i Stockholm.

Fritid och lek: 1 220 kr. Simskola för storasyster är prioriterat. Kostar 700 kronor för åtta gånger. Pappa tar halva kostnaden.

Färdmedel: 790 kr till SL-kort som behövs för att ta sig till jobbet.

Övriga utgifter som budgetkalkylatorn räknar med: 2 880.

Totalt: 18 694 kronor

SVARET: Det hänger på håret - det blir ett minus på 69 kronor varje månad.

Pengar saknas till sådant som:

• Tand- och läkarvård för mamma.

• Andra försäkringar än hemförsäkring.

• Sparande.

• Julklappar.

• Födelsedagspresenter.

• Semester.

• Ett glas vin varannan lördagkväll när barnen är hos pappa.

• Bil? Nej, det är inte att tänka på.

Lena Hennel