Redan rea på 150 000 jobb
Sänkta löner beskrivs som nödvändigt för att nyanlända och ungdomar ska komma in på arbetsmarknaden. Men det är redan reapris på den här arbetskraften. Staten betalar 20 miljarder kronor om året för att subventionera löner.
Nystartsjobb, instegsjobb, särskild anställningsstöd, traineejobb… Det finns en flora av anställningsformer där staten betalar en stor del av lönekostnaden för personer som annars har svårt att hävda sig på arbetsmarknaden.
Tidigare dominerade bidrag till arbetsgivare som anställer funktionshindrade. Men på senare år har subventionerade jobb för invandrare och långvarigt arbetslösa blivit vanligare. Grovt räknat finns 150 000 jobb där staten står för en stor del av lönen.
Gemensamt för de här jobben är att de anställda får lön enligt kollektivavtal. De omfattas också av det försäkringsskydd som följer med kollektivavtal, vilket framför allt innebär att man får tjänstepension, men också extra ersättning vid sjukdom, arbetsskada, föräldraledighet och dödsfall.
Ändå blir arbetsgivarens kostnad lägre än den skulle bli i de ”startjobb”, ”ingångsjobb” och liknande som ekonomer och borgerliga partier har föreslagit de senaste veckorna.
– Förslagen har handlat om löner runt 15 000 kronor i månaden, och ingen arbetsgivaravgift. Det ger inte lika stor subvention som man får i de stöd vi ger till dem som har varit arbetslösa länge, säger Mats Wadman, analyschef vid Arbetsförmedlingen.
Därför tror inte Arbetsförmedlingen att sänkta ingångslöner skulle hjälpa särskilt många fler in på arbetsmarknaden.
– Det hindrar inte att man ändå kan diskutera lägre löner, det lägger vi oss inte i, säger Mats Wadman. Men vi tror alltså inte att låga ingångslöner har stora effekter. Det kan göra skillnad på marginalen.
Arbetsförmedlingen anser att riktade lönesubventioner är effektivare än generella lönesänkningar.
– Enligt forskningen är det bättre att göra en selektiv bedömning av dem som har svårt att komma in på arbetsmarknaden och lägga stödet på dem. Att subventionera alla är dyrt, för då betalar man för dem som skulle ha fått jobb ändå, säger Mats Wadman.
Av de olika formerna för subventionerade anställning är nystartsjobben de som mest liknar en generell lönesänkning. Vissa kriterier ska uppfyllas, men de är få, och Arbetsförmedlingen är inte med och avgör vem som ska få ett nystartsjobb.
Därför har särskilt nystartsjobb kritiserats för att de subventionerar anställningar som skulle ha funnits ändå. I exempelvis städbranschen har vartannat nytt jobb någon form av statlig subvention.
Subventionerade anställningar är så utbredda att det har blivit svårt för företag utan subventioner att hävda sig i samband med upphandlingar, enligt den senaste branschrapporten från Almega Städföretagen
– Vi som lägger pris utifrån riktiga löner har inte en chans, säger en företagare som citeras i rapporten.
Subventionerade jobb tränger alltså undan ordinarie anställningar. Ari Kouvonen, näringspolitisk expert på Almega, tror att också de sänkta ingångslöner som nu debatteras skulle tränga undan anställningar med lön enligt kollektivavtal.
– Ja , risken är uppenbar för den typen av effekter. Det behövs regler för att förhindra det, säger Ari Kouvonen. Hur de ska se ut vet jag inte.
LÄS OCKSÅ:
Räkneexempel: Borgerliga låglönejobb dyrare
Här är de befintliga jobben som subventioneras
