Pensionsspararna korrigeras nedåt

I årets orangea kuvert om den allmänna pensionen finns en helt ny uppgift. Det belopp som pensionsspararna fick in på sina konton förra året har korrigerats nedåt, för att de inte ska överkompenseras när pensionssystemet återställer pensionerna efter några dåliga år.

Från och med nästa vecka till slutet av mars skickar Pensionsmyndigheten ut orangea kuvert med årsbesked till 5 635 000 personer som har arbetat och tjänat in allmän pension.

Den genomsnittliga pensionsspararen kommer att upptäcka att 47 400 kronor har satts in på hans eller hennes pensionskonto. Insättningen baseras på inkomsten under 2014.

Sedan de orange kuverten började skickas ut 1999 har Pensionsmyndigheten steg för steg försökt att göra dem mer användbara och begripliga. Men i årets utskick finns en helt ny uppgift, som Pensionsmyndigheten inte ens försöker förklara.

På det orange kuvertets andra sida, där förändringen på ditt pensionskonto under 2015 beskrivs, finns posten ”Minskning av beslutad pensionsrätt pga balansering”.

– Att förklara vad det betyder är för komplicerat för att vi ska kunna göra det i de orangea kuverten, säger Monica Peterson, pensionsexpert vid Pensionsmyndigheten.

För att förstå nyheten i pensionsberäkningen, som riksdagen beslutade om förra året, måste man först känna till lite om pensionssystemet. Som regel ska de pensioner som betalas ut till pensionärerna följa inkomstutvecklingen i samhället i övrigt.

Det samma gäller behållningen på pensionskontot för dem som fortfarande jobbar och tjänar in pension. Både pensioner och pensionsbehållningar räknas därför upp varje år med ett inkomstindex, som bygger på löneökningarna.

Men i dåliga tider kan det hända att pengarna i pensionssystemet inte räcker. Systemets tillgångar täcker helt enkelt inte de pensioner som dagens och morgondagens pensionärer ska ha. Det här kan till exempel inträffa när arbetslösheten gör att mindre pensionsavgifter flyter in i systemet, eller när AP-fondernas värde minskar.

För att rätta till en sådan obalans räknas inte pensioner och pensionsbehållningar upp i takt med inkomstutvecklingen, utan i lägre takt. Man kan kalla det en ”broms” i systemet. För pensionärerna blir det då mindre i plånboken än om pensionerna hade följt inkomstindex – de sackar efter löntagarna. För dem som arbetar och tjänar in pension ökar behållningen på pensionskontot i långsammare takt än inkomstindex.

När sedan tiderna blir bättre (mer pensionsavgifter flyter in, AP-fondernas värde ökar), så höjs pensioner och pensionsbehållningar plötsligt i högre takt än inkomstindex. Pensionssystemet ”gasar på” för att pensioner och pensionsrätter ska komma ikapp.

• För pensionärerna betyder den här ”gasen” att pensionerna återställs någorlunda snabbt, det vill säga når upp till samma nivå som de skulle ha legat på om de hade följt inkomstindex hela tiden. Men de får ingen kompensation för att lägre pensioner betalades ut under den ekonomiska svackan.

• För pensionsspararna blir effekten att behållningen på pensionskontot blir lika stor efter svackan som om inkomstindex hade följts hela tiden. De gör aldrig någon förlust.

Men inte nog med det – och nu kommer det intressanta. Också de nya pensionspengar som pensionsspararna tjänar in i slutet av svackan, och som aldrig hunnit påverkats av den tillfälligt sänkta uppräkningstakten, får del av ”gasen”. Det här är en ren vinst för för pensionsspararna: De kompenseras för en förlust de aldrig har gjort.

– Den här konstigheten i pensionssystemet har varit känd sedan systemet infördes, men det var först 2015 som riksdagen beslutade att vi ska korrigera för den när vi räknar ut hur mycket pensionsspararna tjänar in, säger Arne Paulsson vid Pensionsmyndigheten.

Fram tills nu har alltså de förvärvsarbetande kunnat tillgodoräkna sig en extra uppräkning av sitt pensionskapital vid de tillfällen då ”gasen” i pensionssystemet varit aktiverad. Vilket bör resultera i högre pension när arbetslivet är över.

Hur stora belopp en vanlig pensionssparare kan ha tjänat på detta vill Arne Paulsson inte precisera, men det kan handla om ett par tusen kronor per år under några års tid. Att den här överkompensationen nu tas bort vill Monica Petersson beskriva som en fråga om rättvisa.

Om spararna har fått tillgodoräkna sig mer pensionsrätter än de borde ha, vem har betalat?
– Det har pensionssystemet gjort, svarar Arne Paulsson. AP-fonderna får täcka detta. I slutänden har pensionssystemets ställning blivit svagare än den annars skulle ha varit.

LÄS OCKSÅ:

Snittökning på cirka 400 kronor för pensionärer 2016

Flyktingströmmen påverkar pensionerna