LO: Gränslös sjuktid kan hjälpa sjuka
Från och med den 1 februari finns ingen bortre tidsgräns för hur länge man kan ha sjukpenning. Fler kommer att gå sjukskrivna, varnar Svenskt Näringsliv. Det behöver inte vara fel, svarar LO.
När jag förstod att jag inte kunde lita på sjukförsäkringen blev jag panikslagen. Något måste göras. Jag gick till Arbetsförmedlingen fastän läkaren sagt att jag inte fick jobba, säger Ann-Catrin Jansson. Foto: Janerik Henriksson
När Alliansregeringen gjorde om sjukförsäkringen 2008 införde den en absolut gräns för hur länge man kan få sjukpenning. Efter två och ett halvt år skulle sjukpenningdagarna ta slut, även om man var för sjuk för att arbeta.
1 januari 2010 fick de första sjukskrivna slut på sina dagar. Sedan dess har 95 000 personer förlorat sin ersättning därför att de passe-rat tidsgränsen. Eftersom vissa har utförsäkrats två eller till och med tre gånger har totalt 107 000 sjukfall avslutats på grund av tidsgränsen.
Politiskt har tidsgränsen varit så omstridd att ett objektivt bokslut över den knappast är möjligt. Men de här punkterna borde finnas med när dess effekter redovisas:
• 70 procent av de utförsäkrade är kvinnor. Att avskaffa tidsgränsen är därför bra för jämställdheten, hävdar Diskrimineringsombudsmannen, som pekar på att många utförsäkrade blivit ekonomiskt beroende av sin partner.
• För många har utförsäkringen inneburit sänkt inkomst, enligt Försäkringskassans undersökningar. Beroendet av socialbidrag har ökat i samband med utförsäkring.
• Bland dem som nått tidsgränsen när de är 61–64 år har relativt många börjat ta ut ålderspension, visar undersökningar från Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) och Försäkringskassan. ISF konstaterar att följden kan bli livsvarigt nedsatt pension.
• 80 000 personer har deltagit i Arbetsförmedlingens program för utförsäkrade, arbetslivsintroduktion. Men generellt har de varit för sjuka för att göra särskilt mycket. Flertalet har deltagit mindre än fem timmar per vecka, en del bara en timme – eller ingen alls.
• Med tiden har fler och fler utförsäkrade återvänt till sjukförsäkringen. Av den första kullen utförsäkrade 2010 hade 50 procent återvänt inom 15 månader. Bland dem som utförsäkrades 2014 var denna andel 80 procent.
• Av Försäkringskassans och ISF:s rapporter framgår också att ett antal utförsäkrade har kommit tillbaka till arbetsmarknaden, eller ökat sin arbetsinsats något om de arbetade deltid före utförsäkringen. En studie från Försäkringskassan av 32 000 personer som lämnat sjukförsäkringen visar att totalt tio procent var i arbete efter 14 månader, varav åtta procent i arbete med någon form av subvention och två procent i arbete utan stöd.
Hur man ser på de här resultaten varierar. Den borgerliga oppositionen betonar att en del av de utförsäkrade, låt vara liten, faktiskt arbetar mer efter utförsäkringen än före. LO och andra kritiker pekar på att de utförsäkrade är sjukare än Alliansregeringen trodde. Och att utförsäkring tycks försämra hälsan: Många har dragit på sig en ny diagnos när de ansöker om sjukpenning efter en period som utförsäkrade, enligt en ISF-studie 2013.
Försäkringskassan befarar att slopad tidsgräns ska spä på den ökning av antalet personer med sjukpenning som pågått sedan 2010. Svenskt Näringsliv, Saco med flera stämmer in.
Kjell Rautio, välfärdsutredare vid LO, säger inte emot dem. I stället vänder han på resonemanget:
– Att fler människor får sjukpenning kan ses som ett argument för att ta bort tidsgränsen. De är ju sjuka! Läkare har bedömt att de inte kan arbeta. Borde inte den som bestrider den medicinska expertisen sitta med bevisbördan?
LÄS OCKSÅ:
”Jag funderade inte på hur kroppen skulle hålla”
