”Extra löneökningar räcker inte”
Foto: Henrik Montgomery
Lenita Granlund. Foto: Henrik Montgomery/TT
Extra löneökningar i det centrala avtalet räcker inte för att undersköterskornas löner ska komma ikapp verkstadsarbetarnas. Arbetsgivarna måste också höja lönerna lokalt i takt med att undersköterskorna utvecklas i sina jobb, säger Kommunals avtalssekreterare Lenita Granlund.
I flera år har Kommunal argumenterat för att kvinnodominerade yrkesgrupper ska kunna få större löneökningar i de centrala löneuppgörelserna än mansdominerade grupper. Annars kommer löneklyftan mellan män och kvinnor bestå.
Inför avtalsrörelsen 2016 har övriga LO-förbund accepterat att Kommunal begär extra pengar för en utvald grupp: undersköterskorna.
När Kommunal och arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och landsting (SKL) utväxlade avtalskrav under måndagen preciserade Kommunal den extra satsningen till 400 kronor i månaden för en heltidsanställd undersköterska.
– Siffran 400 kronor är resultatet av en total rimlighetsbedömning, säger Kommunals avtalssekreterare Lenita Granlund.
De 400 kronorna stämmer också överens med de långsiktiga mål för lönebildningen fram till år 2028 som LO-förbunden enades om i våras. Där heter det att löneskillnaden mellan män och kvinnor inom LO-kollektivet ska reduceras med en halv procentenhet om året, totalt sex procentenheter under perioden 2016 – 2028.
Men hur många år tar det att få bort den löneklyfta mellan undersköterskor och verkstadsarbetare som Kommunal brukar tala om – 2800 kronor i månaden – genom extra centrala löneökningar på 400 kronor i månaden?
Många anställda i industrin får ju lokala löneökningar utöver de som anges i det centrala avtalet, medan undersköterskor får vara glada om de får ut vad parterna kommit överens om centralt.
– Vi har inte tittat på hur lång tid det skulle ta att sluta gapet med extra centrala löneökningar i den här storleksordningen, svarar Lenita Granlund.
– Men enbart den extra centrala löneökningen räcker inte. Den lokala lönesättningen måste också förändras. Undersköterskor måste få betalt för att de utvecklas i sina yrken och bygger upp sin erfarenhet. Bara den kombinationen kan rå på lönegapet.
Dessutom måste nyanställdas löner sättas utifrån erfarenhet och kompetens.
– Generellt får nyanställda för låga löner, säger Lenita Granlund. Har du jobbat inom landstinget och byter till ett jobb i kommunen värdesätts ofta inte din erfarenhet.
Problemet med att nyanställda ständigt kommer in på låga löner bidrar till att hålla nere lönerna totalt, ett problem som Kommunal delar med bland andra Hotell- och restaurangfacket. För att komma åt det kräver Kommunal skrivningar om det centrala avtalet om hur den lokala lönesättningen ska gå till. Kravet utgår från det lönepolitiska program som Kommunals kongress beslutade om 2013, och som förbundet nu ska tillämpa för första gången.
Samtidigt avvisar Lenita Granlund SKL:s yrkanden om sifferlösa avtal.
– Våra medlemmar skulle inte gynnas av det.
Lenita Granlund betonar att kvinnors inkomster (och därmed pensioner) bara kan komma ikapp männens om fler kvinnor jobbar heltid. I dag arbetar ungefär hälften av Kommunals medlemmar i kommunerna heltid, och var tredje har en visstidsanställning.
– I dag är deltidsarbete normen i kommunerna. Vi vill ha en tidsplan för när heltid ska bli normen.
Hur många år det skiftet får ta vill Lenita Granlund inte precisera, det vill Kommunal diskutera med SKL.
– Självklart får det inte ta alltför lång tid. Samtidigt måste vi vara noga med hur arbetet organiseras lokalt, och hur arbetstiden förläggs, så att övergången till heltid inte slår tillbaka i form av sämre arbetsmiljö.
LÄS OCKSÅ:
Kommunal kräver totalt 3,3 procent
