Dags för klimatmötet i Paris

Vi kan vara den sista generationen som kan rädda planeten, har flera världsledare sagt i sina tal inför FN:s stora klimatmöte i Pars som börjar på måndag.  Ett avtal får globala konsekvenser. Det är därför många organisationer har åkt till Paris för att påverka politikerna.

Svenske Ulf Jarnefjord, fackförbundet Transport, är en av dem. Han är världsfacket IFS delegat och har tillgång till den så kallade blåzonen. Det är mötets centrum. Det är där politikerna från världens länder förhandlar.
– Jag sitter inte direkt vid samma bord som Barack Obama men jag ska försöka påverka så gott jag kan, säger han.

Ulf Jarnefjords uppgift är främst att hålla kontakt med svenska regeringen och deras representanter.

Men varför är klimatförhandlingarna en fråga för facket?
– Det är en ödesfråga för hela mänskligheten men vi brukar säga att på en död planet finns det inga jobb. Vi står inför enorma utmaningar och måste på kort tid ställa om hela vårt sätt att leva och producera. Det påverkar självklart oss arbetare. Särskilt de som jobbar inom energiindustri och transporter, säger han.

Världsfacket IFS hoppas att ett klimatavtal ska innehålla skrivningar som leder till fler klimatvänliga jobb och en ”rättvis omställning” av arbetsmarknaden. I klartext betyder det att IFS vill att de som förlorar sina jobb inom till exempel oljeindustrin när världen satsar på grön energi, ska ha rätt till a-kassa och stöd för att hitta jobb i nya branscher.

IFS vill också att utsläppen minskar mer än de mål som satts upp samt att det görs globala satsningar på dem som drabbas värst av klimatförändringarna.

Den stora dragkampen under de tidigare klimatförhandlingarna har varit hur mycket ansvar rika respektive fattiga länder ska ta för att minska utsläppen.

För USA, Australien, Japan och andra industriländer är koldioxidutsläppen per person mycket hög-re än vad de är för fattigare länder som Bangladesh, Etiopien och Indonesien.

Konflikten har handlat om att de fattiga länderna inte ville ha kostsamma krav på sig för att minska utsläppen förrän deras befolkning också fått tillgång till tvättmaskiner, bilar och andra varor som är standard i den rika världen.

Vid tidigare klimatmöten har fokus legat mycket på Kina. Landet som har världens största befolkning ligger också i utsläppstoppen. Slår man ut koldioxidutsläppen per person så är utsläppen i Kina långt under Sverige och andra västländer. Inför klimatmötet i Köpenhamn 2009 var Kinas hållning att de inte behövde göra så mycket förrän de nått samma nivå som i Väst.

Nu har Kina ändrat sig. Föroreningarna har i Peking och andra städer blivit en prioriterad fråga. Myndigheterna har infört tuffare utsläppsregler för företag.

Anna Lindstedt, som är Sveriges chefsförhandlare under Parismötet, sa nyligen på ett seminarium i Stockholm att de politiska förutsättningarna att nå en uppgörelse i Paris är större än vad de var under klimatmötet i Köpenhamn. Allt fler länder ser den globala uppvärmningen som ett hot.

– Det lär bli många sömnlösa nätter under den första veckans förhandlingar, men till och med länder som Saudiarabien för den här diskussionen i dag, sa hon.

Men vad händer om politikerna misslyckats? Det finns naturligtvis inget svar på den frågan.

Men ett misslyckande innebär troligen att det blir svårt att nå målet om att hålla den globala medeltemperaturökningen lägre än 2 grader jämfört med hur den var innan världen industrialiserades på 1800-talet.

Det skulle kunna leda till allvarliga konsekvenser för hela mänskligheten. Torka, översvämningar och stormar kan bli resultatet samtidigt som hela ekosystem hotas.  Många skulle tvingas flytta. Tidigare erfarenheter visar att migranter som hastigt måste lämna sina länder ofta tvingas hitta sin försörjning i en informell ekonomi.

Bangladesh är ett av de länder som drabbats hårdast av en förhöjd temperatur. Översvämningar har gjort att än 100 000 människor har tvingats flyttat från ön Kutubdia utanför Bangladesh då havsnivån höjts, enligt rapporten The Impact of Climate Change on Livelihoods från organisationerna Just Jobs network och Union to union.

Det är bara ett exempel av många från ett land som krymper allt mer på grund av översvämningar.

Många pekar även på kopplingen mellan krig och klimatförändring. Kriget i Syrien föregicks av en flera år lång torka som ledde till att 1,5 miljon människor flyttade in från landsbygden till städerna. Den snabba urbaniseringen ökade de politiska spänningarna i landet, enligt en gemensam studie från University of California, Santa Barbara, och Columbia University, som kom tidigare i år.

Även om det inte blir ett avtal i Paris behöver inte hoppet vara ute. Vid sidan av FN-systemet görs flera andra uppgörelser. Ett exempel var när världens sju rikaste industriländer (G7) hade sitt möte i Tyskland i juni i år. Då gick alla länder på mötet ut med att de ställer sig bakom tvågradersmålet och att de skulle ersätta fossila bränslen med förnyelsebar energi.