Brand i gruva kostar bolag 800 000 kronor
Två bolag ska betala sammanlagt 800 000 kronor som straff för branden för branden i Kristinebergsgruvan 2013. – Detta kunde ha slutat riktigt illa, konstaterar arbetsmiljöåklagare Christer B Jarlås för Dagens Arbete.
Branden orsakade kraftig rökutveckling när den bröt ut på 1 100 meters djup vid lunchtid för två år sedan. De flesta gruvarbetare evakuerades omedelbart, men 22 personer blev kvar i en räddningskammare och kunde tas upp ur gruvan efter några timmar.
Ytterligare en gruvarbetare kunde räddas av två rökdykare på en annan plats i gruvan efter fyra timmar. De två rökdykarna skadades själva under insatsen..
Arbetsmiljöverkets utredning visade att det var en dieseldriven luftkompressor som började brinna. Boliden Mineral hade det övergripande arbetsmiljöansvaret men kompressorn tillhörde Styrud Arctic.
Åklagaren konstaterar att Boliden och Styrud ”uppsåtligen eller av grov oaktsamhet” utsatt en arbetstagare för ”livsfara eller fara för svår kroppskada eller allvarlig sjukdom i samband med brand och kraftig rökutveckling.”
Boliden Mineral får dessutom särskild kritik för att företaget inte tillräckligt undersökt riskerna med för räddningsinsatsen med oerfaren personal, som dessutom fick arbeta utan fungerande kommunikationssystem och med brister i reträttvägen.
Eftersom båda företagen under förundersökningen erkänt arbetsmiljöbrott blir det ingen rättegång. Åklagaren har i stället ålagt bolagen så kallade strafförelägganden på 500 000 respektive 300 000 kronor. Bägge företagen har accepterat beslutet.
– Branden började i vår kompressor. Man kan alltid diskutera vad det är som är orsaken, men vi har valt att inte ta strid med Arbetsmiljöverket utan kommer att betala, säger Christer Renkel, VD för Styrud Arctic AB till Dagens Arbete.
Niklas Frank är områdeschef på Boliden Mineral:
– Vi har bestämt oss för att godta strafföreläggandet. Och vi har dragit lärdomar av det som hände. Så har vi exempelvis fortsatt utveckla vår nödlägesberedskap med bland annat tydligare roller, hur vi larmar och hur vi agerar i skarpt läge. Vi har också utvecklat riskberedskapen, alltså hur vi ska ta hand om dem som kommit i kläm både fysiskt och psykiskt.