Det handlar om skönhet, säger studiekompisen och vi tittar förväntansfullt upp. Sen blir det tyst. – Hmm, det är vem som är vacker i en grupp, fortsätter hen, tvekar och utbrister: Nej, jag är för trött!
Och jag – som står på tur att berätta om den nyvalde kanadensiske premiärministerns boende – har samma känsla. För hur tusan säger man 1867? Dix-huit-neuf, nej, dix-huit- cent-soixante-sept!
Det är fransklektion en kväll på Stockholms universitet och vi är en blandad grupp hyfsat välutbildade och motiverade. Det är inte kul, men nyttigt att uppleva den där känslan av begränsning, av att när man missade början så kommer man inte heller åt mitten eller slutet. En erfarenhet som delas med alla språktragglande människor världen runt.
På Ekot i P1 hör jag om ny statistik: Av personer som invandrat till Sverige efter 12 års ålder är det bara en fjärdedel som klarar gymnasiet. Språkbarriärer är en huvudorsak, förstår man inte läraren blir det inga betyg. Hög tid för ett rejält omtänk i skolan om regeringens mål att ingen ska lämnas utanför ska ha någon som helst verklighetsförankring!
Även om det inte krävs stora kunskaper i svenska för att rösta i ett val är känslan av exkludering en stark orsak till ett lågt valdeltagande, säger Ove Sernhede, professor
i socialt arbete vid Göteborgs universitet, intervjuad i del fyra av vår serie Den nya underklassen. Möter du sällan andra grupper tappas känslan för det gemensamma. Arbe- tets reporter Esref Okumus reste till Gårdsten i Göteborg där valdeltagandet är lägst i Sverige.
Ett smakprov på utanförskap med en litterär logik från den finländska författaren Rosa Liksom serveras på kulturen. Där presenteras också två omdiskuterade böcker inifrån egna rum, där unga kvinnor delat sina upplevelser av rasism med varandra och nu även med läsarna. Så blir berättelser om utanförskap en del av vår gemensamma historia.
I andra rum, på boenden för flyktingar i Sverige, försöker kommunalare och andra yrkesgrupper ge bland annat ensamkommande unga bästa möjliga mottagande, trots akut brist på platser. Najib Hamid från snabbmatsrestaurangen i Köpenhamn och Karin Trulsson från äldreomsorgen är två av dem. Läs mer här, där Kommunals ordförande Annelie Nordström intervjuas om en ny kampanj mot hot och våld på asylboenden.
Fotnot: 1867 uppfördes det residens i ottawa där kanadas premiärminister av tradition bor.
