Medan alla andra har fått kraftigt ökade köpkraft under de senaste tio åren har en enda grupp – de arbetslösa – fått känna av en kraftig försämring. De har tappat 15 procent i disponibel inkomst och har nu mindre pengar i plånboken än den som har garantipension.

Swedbank räknar varje år på hur privatekonomin utvecklas för olika hushåll. I årets rapport finns en jämförelse tio år bakåt i tiden.
En grupp sticker ut i beräkningarna. De arbetslösa har fått försämrad disponibel inkomst med 15 procent på den här tiden.
Det speglar naturligtvis att a-kassans tak inte har förändrats på 13 år innan årets höjning trädde i kraft i september. De arbetslösa har när inflationen ökat under dessa år fått allt mindre pengar kvar i plånboken. Samtidigt har andra grupper fått kraftiga ökningar av sina disponibla inkomster.
Under perioden 2005 – 2015 handlar det om ökade disponibla inkomster med 15 till 30 procent i olika löntagarhushåll. För en hushållstyp, pensionärspar, har ökningen stannat vid 8 procent.

Alla har alltså klarat sig bättre än den arbetslöse, som inte bara sett hur ersättningens köpkraft gröpts ur utan också har minst pengar i plånboken. En äldre med garantipension har 11 900 kronor varje månad inklusive bostadstillägg. En arbetslös har 10 800 kronor i Swedbanks beräkningar, som gjordes före höjningen av a-kassetaket.
– Det här visar att arbetslöshetsförsäkringen förlorat lite av sin legitimitet. Vi måste jobba vidare med en höjning av försäkringen, säger Harald Petersson, ordförande i A-kassornas Samorganisation.
– Arbetslösheten ska vara en omställningsförsäkring när man söker jobb, men ekonomin för de arbetslösa blir en så stor svårighet att den blir prioritet ett.

Harald Petersson poängterar också att stora grupper arbetslösa står utanför a-kassorna. Fler måste ges möjlighet att kvalificera sig. Det krävs alltså regelförändringar, enligt A-kassorna.
Arturo Arques, privatekonom på Swedbank, ser också ett problem i att så mång står utanför a-kassorna, och en hel del av dem aktivt väljer bort a-kassan.
– För en löntagare borde det vara självklart med medlemskap i a-kassa och ha en inkomstförsäkring. Även om den kostar ett par hundralappar är det en billig försäkringspremie, säger han.

Men Harald Petersson delar inte denna åsikt.
– Nej, det tycker jag inte man ska behöva göra.  Arbetslöshetsförsäkringen ska i sig vara så stark att den fungerar som en omställningsförsäkring för de flesta. På stora områden, som hos IF Metall och Byggnads, är inkomstförsäkring en omöjlighet, säger Harald Petersson,

De siffror som Swedbank redovisar är nettoinkomster efter skatt plus eventuella bidrag.
Taket i a-kassan höjdes i september. Det ger enligt Swedbank en ökad disponibel inkomst för den arbetslöse i deras modell med tio procent. Trots denna förbättring kommer den arbetslöse i Swedbanks beräkningsmodell  bara upp i en disponibel inkomst på samma nivå som garantipensionen ger.
I många fall är ersättningen från arbetslöshetsförsäkringen lägre än nivån i försörjningsstödet (det som tidigare kallades socialbidrag) visar en undersökning från akademikerförbundet SSR, som publicerades för något år sedan.

Det har lett till att många arbetslösa måste ansöka om försörjningsstöd när  a-kassan är otillräcklig eller när de tillhör den stora grupp som inte är berättigad till arbetslöshetsersättning. SSR bedömde att arbetslöshet var orsaken till nästan hälften av de beviljade försörjningsstöden.

Läs