Nyheter

Fackliga reaktioner på Sekohärvan

Klubben betalade in tre miljoner till Seko när ombudsmännen blev anställda centralt. Resten av pengarna, totalt 14 miljoner, fördes över till fritidsföreningen för att de inte skulle försvinna till förbundet. Men enligt Seko har det aldrig funnits några planer på att kräva in några pengar utöver ombudsmannalönerna.

– Vi hade inga ambitioner överhuvudtaget på att dra in mer än för lönekostnaderna. Vi har ett kapital på 1,5 miljarder så det är knappast pengar som saknas, säger Jonas Pettersson, kanslichef på Seko.

Enligt honom är alltså den omtalade kampen mellan centrum och periferi en inbillning.
– Det var ju inga andra klubbar som gjorde på det här sättet. Och de har kvar sina pengar i dag.

Förbundet har polisanmält den avsatta styrelsen och åklagaren i Gävle inledde en förundersökning i somras. Arbetet med den kom inte i gång förrän i början av oktober. Vidare har Seko stämt fritidsföreningen på 14 miljoner, en stämning som hanteras av tingsrätten i Hudiksvall. Slutligen har förbundet även stämt Bosse Hedin personligen på 300 000 kronor, rörande diverse oredovisade kontantuttag och inköp. Det handlar bland annat om schampo, bröd och godis, men även en säng, hemelektronik och två inköp på Dressman, totalt 4 752 kronor som bokförts som arbetskläder och skyddsmaterial. Förbundet ställde också frågor om de bilar som sålts till underpris.
– När vi skickade ett kravbrev om detta i september fick vi ett svar med några uträkningar kring bilarna som var helt obegripliga. Och kontantuttagen hade han inget minne av alls, så då återstod bara att skicka in stämningsansökan till tingsrätten, säger Jonas Pettersson, kanslichef på Seko.

Han menar att hela historien är extraordinär och saknar motstycke. Extra allvarligt är det att förbundet helt saknar insyn i fritidsföreningen då man varken har fått se stadgar eller bokföring därifrån.
– Det är väldigt märkligt att man gjort en konstruktion där människor som numera helt saknar koppling till Seko fortfarande har kontroll över pengarna. Det är ju medlemmarnas pengar och vårt främsta fokus nu är se till att de får tillbaka dem.

LO: ”Mer struktur behövs lokalt”

Oavsett om något brott har begåtts eller inte väcker härvan kring Seko Väg och Ban 221 frågor om hur revisionen fungerar i klubbar.

Lars-Åke Henriksson på LO arbetar med facklig utbildning och tycker att händelsen bör tjäna som en väckarklocka inom fackföreningsrörelsen.
– Jag tror att vi behöver mer struktur och rutiner lokalt. Det är en uppgift för klubbens styrelse att skaffa det. För oss centralt är det viktigt att tänka på i samband med de utbildningar vi ordnar.

Klubben i Ljusdal hade, som alla klubbar, revisorer. Dessa såg det som sitt uppdrag att se till att årsmötenas beslut om överföringar av pengar hade följts och att summorna stämde. Det gjorde de också, och revisorerna känner sig därmed oskyldiga till att ha brustit i sin revision.
– När en sån här sak händer – vilket tack och lov är sällsynt – kan man inte göra det så enkelt som att säga att det är revisorernas fel att missförhållandena inte har kommit fram. Men visst är det alltid revisorns uppgift att vara sunt skeptisk, säger Lars-Åke Henriksson.

Frågor som bör ställas är ”styr styrelsen?” och om de ekonomiska beslut som fattas gagnar medlemsnyttan. Sådant bör hela styrelsen alltid ha i åtanke.
– Det är bra om styrelsen inte blir alltför stor. I stora styrelser kan var och en känna att den har så litet ansvar att ingen riktigt tar ansvaret, fortsätter han.

Men problemet att klubben ”har för mycket pengar” är ganska sällsynt bland fackklubbar.