De är längst ifrån jobb

Som Arbetet skrivit står de 38 förorterna också för högsta andelen fattiga, de sämsta skolresultaten, det lägsta valdeltagandet och det största bidragsberoendet i landet.
– Jag är inte förvånad, säger Anders Forslund, professor vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU). Klyftorna återspeglar det faktum att en mindre andel av invånarna i dessa områden är i arbete.

Tar man dessutom emot en stor andel nyanlända kan det slå igenom även om allt annat skulle vara oförändrat, eftersom det tar lång tid innan dessa kommer i arbete, påpekar han. Visserligen är Sverige bäst på migration, men sämst på integration, om man ska tro en färsk OECD-rapport. I alla fall när det gäller att sysselsätta utlandsfödda. Organisationen har rankat ett 60-tal länder, egna och EU-medlemmar, efter gapet i sysselsättningsgraden mellan inrikes- och utrikesfödda.

Sverige hamnar längst ner, det vill säga har det största gapet, när det gäller utlandsfödda kvinnor, och får en bottenplats bland de sämsta fyra länderna när det gäller män. Man ska dock komma ihåg att Sverige ligger över genomsnittet för både EU och OECD vid en jämförelse av den faktiska sysselsättningsgraden bland utrikesfödda. Med andra ord har utlandsfödda i Sverige en högre sysselsättningsgrad än flertalet EU- och OECD-länder.

En viktig orsak till bottenplatsen i OECD:s rankning är att Sverige har en mycket hög sysselsättning och att svenskfödda kvinnor är långt mer jämställda jämfört med de andra länderna, påpekar Andreas Bergh, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet och forskare på arbetsgivarägda Institutet för näringslivsforskning,
– En annan förklaring är att vi är, och har varit, dåliga på att släppa in utlandsfödda på arbetsmarknaden.

Sverige tar emot många invandrare men har väldigt få enkla, lågbetalda jobb som de kan få. Det är en ekvation som inte går ihop, menar Andreas Bergh. Han slår fast att länder med större lönespridning har mindre gap mellan inrikes- och utrikesfödda.

Skillnaden mellan länderna hänger snarare ihop med vilken typ av invandring de har, vilket OECD-rapporten inte tagit hänsyn till, påpekar Saco-utredaren Josefin Edström.
– Vi tar emot väldigt många flyktingar och det tar lång tid för dem att komma in på arbetsmarknaden. Därför ska Sverige inte jämföras med länder som har en stor andel arbetskraftsinvandrare, av den enkla anledningen att arbetskraftsinvandrare flyttar till landet av arbetsmarknadsskäl.

LO-utredaren Ulrika Vedin konstaterar att det inte finns någon forskning som visar att sänkta lägsta-löner skulle ge fler jobb åt utrikesfödda. Det har exempelvis inte fungerat i USA som har extremt låga minimilöner och likväl likväl mycket stora skillnader mellan infödda och utrikesfödda.
– Liberaler och arbetsgivare är som besatta av sänkta löner. Vad de vill är att anställda i kvinnodominerade arbetaryrken, inklusive utrikesfödda, ska betala priset för att en liten grupp kanske ska komma in på arbetsmarknaden.

I stället ska Sverige satsa på att utbilda utrikesfödda i de yrken det råder brist på, anser Ulrika Vedin och påpekar att vi enligt SCB:s prognos kommer att behöva 160 000 nyanställda inom vård och omsorg fram till år 2035.
– Dessutom skulle sänkta lägsta löner skapa en helt ny underklass baserad på etnicitet, och det kan vi aldrig gå med på, säger hon.

En jämförelse mellan samma invandrargrupper med samma utbildningsgrad och vistelsetid i de olika länderna hade gett en rättvisare bild, påpekar Josefin Edström. Det är precis vad Benny Carlson, professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet, och hans forskarkollegor gjort. De har jämfört somaliers ställning på arbetsmarknaden i Sverige, USA, Kanada och Storbritannien, på uppdrag av regeringens framtidskommission.

Och resultatet visar att den svenska arbetsmarknaden i alla avseenden är den där somalierna har svagast ställning.  Exempelvis är gapet i sysselsättningsgrad mellan hela befolkningen och somalier 52 procentenheter i Sverige. Motsvarande gap är bara 13 procentenheter i USA.  Och andelen egenföretagare bland somalier är tio gånger högre i USA, jämfört med Sverige. Utbildning och tid i landet är den avgörande förklaringen till dessa skillnader, enligt forskarna. Sju av tio somalier i Sverige har låg eller okänd utbildning, och 60 procent har kommit hit sedan 2006.

Det är ingen hemlighet att arbetsgivarna tycker att vi måste hålla nere lägstalönerna och sänka de så kallade trösklarna, det vill säga försämra anställningsskyddet för en majoritet, för att en minoritet (utlandsfödda) ska få lågbetalda jobb.

Måste vi börja avveckla den svenska modellen för att släppa in fler utrikesfödda på arbetsmarknaden?
– När man har kontroll över befolkningen från vaggan till graven kan man lyfta i stort sett varje ny generation genom mer utbildning och fler välbetalda jobb. Men när man får en stor invandring av människor med låg utbildning krisar systemet, säger Benny Carlson.

Hur då?
– Ju fler lågutbildade invandrare vi får desto mer får vi betala i en eller annan form. Antingen får vi ändra modell eller betala ökade skatter som bland annat går till socialbidrag. Vi måste börja fundera på hur vi ska kunna hantera allt fler människor från allt fler kulturer och bakgrunder.

Läs mer