Kollektivavtal för utstationerade

Det ska bli lättare att ta strid för kollektivavtal, och fackets kontrollmöjligheter bör öka. Det föreslår Utstationeringskommittén.

Även i fortsättningen blir det tillåtet att ge utstationerade arbetare sämre villkor än dem som jobbar permanent i Sverige. Utstationeringskommittén vill dock att det ska bli lättare att ta strid för kollektivavtal byggda på minimivillkor, öka fackets kontrollmöjligheter och införliva arbetsskade- och livförsäkring i de tvingande villkor för utländska företag som är tillfälligt verksamma i Sverige.

– Med nuvarande EU-rätt är det det här som är möjligt och våra förslag innebär förbättringar för utstationerade. Men självklart skulle jag hellre se att utstationerade kunde ha samma villkor som andra, sa Marie Granlund, (S), ordförande i Utstationeringskommittén, på en presskonferens i onsdags.

Kommittén tillsattes av alliansregeringen och vid maktskiftet förra hösten tillsattes S-riksdagsledamoten Marie Granlund som ordförande och kommittén fick tilläggsdirektiv. I onsdags presenterade kommittén sitt betänkande.

Kommittén kallar kollektivavtal byggda på minimivillkor för utstationeringsavtal och i ett sådant ingår minimivillkor på vissa områden som lön, arbetstid, semester, skydd och likabehandling av kvinnor och män. Mbl och förtroendemannalagen behöver däremot inte tillämpas för dem som har sådana avtal.

Det nya i kommitténs förslag är att facket får större möjligheter att ta strid för ett sådant minimiavtal genom att bevisregeln tas bort. Det innebär att det inte spelar någon roll om det utstationerade företaget säger att de redan har regler som motsvarar minimikollektivavtalet. Facket kan ändå ta strid för att förmå företaget att teckna avtal.

Byggnads ordförande Johan Lindholm skriver i en kommentar att EU satt marknadskrafterna och den fria rörligheten före löntagarnas rättigheter, men samtidigt anser han att kommitténs förslag är en förbättring jämfört med dagens lex Laval.

LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson säger i en skriftlig kommentar att förslagen stärker de utstationerades rättigheter, men facket är mycket kritiskt mot att Arbetsmiljöverket ska få uppdraget  att tolka och granska vad som är minimivillkor på de olika avtalsområdena. Det går långt utöver EU-rätten, enligt LO.

– Vi ser helst att parterna själva kommer överens om innehållet i utstationeringskollektivavtalen, men när de inte gör det så behöver vi ändå transparens så att utstationerande företag i förväg kan se vilka villkor som gäller i Sverige. Och Arbetsmiljöverket ska kunna ge sådana svar, säger Marie Granlund.

Hon säger dessutom att det finns en förhoppning om att få med sig de borgerliga partierna på en ändring av lex Laval och att Arbetsmiljöverkets nya uppdrag är ett svar på att borgarna efterlyser transparens.

Nu har de borgerliga partierna reserverat sig mot betänkandet. Det har dock inte Sverigedemokraterna. Vänsterpartiet har lämnat ett särskilt yttrande. Partiet stöder betänkandet men hade velat ha mer långtgående förändringar.

Svenskt Näringslivs arbetsrättsjurist Lars Gellner har deltagit i kommitténs referensgrupp. Han håller inte med om slutsatserna i betänkandet. I ett pressmeddelande säger han att förslagen allvarligt inskränker den fria rörligheten för tjänster och att förslagen är oacceptabla.

– Jag har svårt att se att minimivillkor för utstationerade skulle hota den fria rörligheten. Nuvarande system öppnar för illojal konkurrens och det borde väl bekymra arbetsgivarna, säger Marie Granlund.