Anders Ferbe. Foto: Anders Wiklund

Svenskt Näringslivs ihärdiga kampanj för sänkta ingångslöner och dess hårda kritik mot slopandet av ungdomsrabatten krockar med verkligheten. Inom industrin ger arbetsgivarna de yngsta störst löneökningar, visar färska siffror från Facken inom industrin.

– Ja, det är en politiskt betingad kampanj, vars mål verkar vara att öppna upp ett låglöneområde inom handeln, restauranger och annan servicesektor, säger förbundsordförande Anders Ferbe, IF Metall.

Inom industrin låg löneökningarna för en 24-årig arbetare på 3,8 procent förra året, medan den som fyllt 40 år eller mer fick nöja sig med 2 procent eller något mindre.

Något större tryck på att sänka de yngsta industriarbetarnas löner möter inte IF Metall när förbundet träffar sina motparter.

– Nej, jag upplever inte att den diskussionen förs inom industrins arbetsgivare, säger Ferbe.

För tjänstemannagruppen är tendensen ännu tydligare. Inom industrin fick den 24-årige tjänstemannen i genomsnitt en löneökning på 6,3 procent, medan 40-åringen hamnade på 4,3 och 50-åringen på 3,5 procent.

Förklaringen till att industrin inte ser ingångslönerna som ett problem eftersom arbetsgivarna söker efter utbildad personal med kompetens och kunskap. Det gäller även när de anställer yngre.

– Vi har en flackare lönekurva än tjänstemännen. Fördelen är att unga som kommer in i industrin och lär sig jobbet kliver ganska snabbt upp i lönestegen. Nackdelen är att man snabbt når i taket.

Facken inom industrin släpper varje sommar en sammanställning över lönernas utveckling. Årets rapport visar också att kvinnorna inom industrin fortfarande tjänar betydligt mindre än männen. Ju äldre kvinnorna är desto mer släpar de efter.

Vid 24 års ålder tjänar kvinnliga arbetare i snitt 4 procent mindre än sina manliga kolleger. Det motsvarar en halv månadslön mindre på bankkontot per år. Vid 40 år och äldre är skillnaden 8 procent eller något mer. Det motsvarar en hel månadslön mindre per år.

Anders Ferbe ser detta som ett allvarligt problem, men understryker att det skiljer mycket mellan olika industrisektorer.

– Inom till exempel processindustrin är löneskillnaderna små. Men grundproblemet är att kvinnorna inte får del av kompetensutvecklingen på samma sätt som män.

På IF Metalls kongress för ett år sedan beslutade ombuden att kvinnornas yrkesutveckling måste stärkas. I avtalen finns redan skrivningar som kan stödja detta. Nu handlar det om att få igång ökade aktiviteter på arbetsplatserna, enligt Ferbe.

– Men det finns fler skäl till att kvinnor inte får del av kompetensutveckling. Det ojämlika uttaget av föräldraledighet och att kvinnor jobbar deltid är sådana.

Lönestatistiken från Facken inom industrin visar att löneutvecklingen låg på 2,7 procent och reallönerna (köpkraften) ökade med 2,9 procent på grund av att inflationen var lägre än noll.

Medellönen för en industriarbetare var 26 000 kronor och för tjänstemän 40 000 kronor.

Anders Ferbe ser fortsatta reallöneökningar framför sig även efter nästa års avtalsrörelse. Tidiga utspel från arbetsgivarna om att det inte finns något löneutrymme ger han inte mycket för.

Han är mer orolig för de olika inflationsbedömningarna. Arbetsgivarna vill inte längre utgå från Riksbankens inflationsmål. Argumentet är att inflationen under många år legat under målet. Reallöneökningarna har därför urholkat industrins konkurrenskraft, enligt arbetsgivarna.

­– Att vi är överens om inflationsmålet är viktigt när vi ska diskutera löneutrymmet, annars blir det oerhört svårt. Förra sommaren ändrade Riksbanken strategi och satte ett större tryck på en inflationsuppgång.

– Det finns en hög sannolikhet att den ligger på 2-proentstrecket år 2016. Och det är i april det året vi ska skriva nya avtal.