Byggfacket mobiliserar i Ukraina

Armén ska mobilisera 50 000 soldater före maj månad och Byggnads i Ukraina har börjat utrusta sina medlemmar med stridshjälmar och skyddsvästar.

Vasyl Andreev, som denna söndagskväll parkerat sin bil på trottoaren vid Majdantorget i den ukrainska huvudstaden Kiev, säger att han förr inte hade en aning om hur olika kvaliteten kunde vara på stridshjälmar.

– Kanadensiska plasthjälmar är bra. De kostar kring 100 dollar styck och klarar mycket splitter, till skillnad från de gamla ryska stålhjälmarna som bara duger mot tegelstenar. Även tyska plasthjälmarna är bra, men problemet är att plasten inte håller så länge, säger Vasyl Andreev, som är ordförande för det ukrainska byggfacket.

Förr åkte han runt och uppmanade medlemmarna att sätta på sig hjälmar på byggarbetsplatserna och inskärpa vikten av varma kläder.

I dag jämför han kvaliteten mellan kanadensiska och tyska hjälmar och funderar över stridsvästar och varför de gamla uniformerna så lätt fattade eld.

Byggnads i Ukraina har nämligen börjat samla in pengar för att utrusta de medlemmar som kallas in som soldater då staten mobiliserar.

I dag har förbundet kring 70 000 medlemmar, efter att förra året ha tappat 23 000 i de östra delarna av landet.

– Några av de medlemmar som värvats av separatisterna slåss nu mot dem vi utrustar med hjälmar och uniformer, säger Vasyl Andreev.

Han gissar att facket har utrustat ett par hundra av sina inkallade medlemmar med hjälmar och uniformer.

Splittringen i landet blir allt tydligare. De proryska separatisterna och den ukrainska armén anklagar varandra för att angripa även civilbefolkningen.

Sedan kriget bröt ut i Ukraina har facket tvingas ta ställning till nya frågor.

– En sak som vi diskuterat är hur vi ska ställa oss till ett avtal om vapenvila. Det har varit en hård intern debatt om huruvida vi ska uttala oss om det eller inte.

Samma dag som han säger det träder vapenvilan i kraft. I det stora hela verkar parterna hålla fast vid uppgörelsen.

Vid järnvägsknuten Debaltseve, 60 mil från Kiev, uppges dock häftiga strider fortfarande pågå mellan ukrainska armén och proryska separatister.

Enligt officiella siffror har minst 5 300 människor dödats i konflikten som bröt ut för snart ett år sedan, men FN uppger att den verkliga dödsiffran troligen är betydligt högre.

Konflikten har satt djupa spår i landets ekonomi och arbetsmarknad.
Vasyl Andreev står nu utanför det nedbrunna fackföreningshuset vid Majdantorget som tidigare var basen för den fackliga centralorganisationen FPU.

– Men de tog sig in genom taket där och satte eld på de översta våningarna, säger han och pekar mot en fasad av pressningar. Huset är nu en byggarbetsplats och ska vara färdigt nästa år.

I dag tjänar byggjobbare och metallarbetare i Ukraina omkring 1 900 kronor i månaden men lönerna har inte höjts på länge. Dessutom skjuter inflationen i höjden och enligt Wall Street Journal kan den bli så hög som 27 procent i år, vilket gör att arbetare får ännu mindre för sina inkomster än tidigare.

Kriget har också slagit ut strömförsörjningen i flera kolgruvor i landets östra delar. Då strömmen slås ut i en gruva fungerar inte de pumpar som forslar upp vattnet, gruvan vattenfylls och kan sedan aldrig tas i bruk igen.

Omkring en tredjedel av landets import och export har tidigare gått till Ryssland.

I krigets skugga ser det allt mörkare ut på arbetsmarknaden. Vissa bedömare tror att arbetslösheten kan nå upp till 30 procent i år. Lägg därtill en miljon interna flyktingar i landet och det är lätt att inse att Ukrainas arbetsmarknad står inför stora problem.

Läs också:

• Sönderfallet
• Flykt och fattigdom i krigets spår
• Svenska kollektivavtal på export
• Dragkampen om Ukraina
• Plånboken blir allt tunnare

• • Ekonomiproblem har djupa rötter
• • Ukrainskt fackhögkvarter i lågor