I den brittiska arkitektserien Världens underverk som sänds i SVT2 fick vi häromdagen veta att president Nursultan Nazarbajev i Kazakstan verkar populär. Att han har visioner för den nya huvudstaden Astana. Och att staden tar form som ett futuristiskt konstverk utifrån Nursultan Nazarbajevs egen vilja.
Diktatorn Nazarbajev, som för tre år sedan brutalt slog ned mot strejkande arbetare och som byggt upp ett repressivt statsskick med hög korruption, som belagt kritik av honom själv med dödsstraff och som fyllt fängelserna med oppositionella.
Populär?
Säkert har Nazarbajev ingenting emot att i svensk tv beskrivas som just populär.
Det stämmer väl med den personkult som han à la Nordkorea har byggt upp runt sig själv.
Men är det verkligen den bild som SVT vill förmedla i ett program om arkitektur?
Om ett program inte handlar om politik bör det inte heller vidareförmedla förment faktabaserade politiska ståndpunkter, speciellt inte när det gäller en regim som begår grova övergrepp mot grundläggande mänskliga rättigheter.
Även om orden fälldes i ett program om spektakulära byggnader måste kontrollmekanismerna inom SVT fungera så att det ljuder en varningsklocka någonstans i beställar/översättar/ansvarigutgivar-leden när en av världens mest totalitära diktatorer utmålas som ”populär”.
Här kommer mer fakta om president Nazarbajev i Kazakstan:
• Nazarbajev baserar sina enorma inkomster på landets stora oljefyndigheter där främst kinesiska men också västliga oljeföretag har släppts in men där de inhemska arbetarnas rättigheter motarbetas.
• Flera ledare av den förbjudna fackföreningsfederationen Janartu har fängslats.
• 2011 utbröt en storstrejk på de kazakiska oljefälten mot låga löner och orimliga arbetsvillkor. Strejken slogs ned mycket brutalt med minst 14 bekräftade dödsfall och en okänd mängd fängslade oljearbetare. 2000 arbetare avskedades. Den jurist som försökte föra deras talan i domstol fängslades och dömdes till sex års fängelse för uppvigling.
Så här beskrev svenska UD läget i en människorättsrapport 2011:
”Våld och tortyr förkommer fortfarande i häkten och fängelser, ofta som ett sätt att tvinga fram bekännelser och i vissa fall med dödlig utgång.”
Vidare står det att genomsnittstiden för ett fängelsestraff i Kazakstan ligger på över sju år.
Och om presidenten betecknas som ”populär” i inhemsk media är det ingen tillfällighet. UD konstaterar nämligen att: ”Trakasserier och misshandel av journalister från oberoende media som uttryckt kritik mot regeringen förekommer i relativt stor omfattning. Myndigheterna kan också ingripa mot media genom att återkalla den nödvändiga licensen.”
Och vidare: ”Värt att notera är dock att många av de icke-statliga mediabolagen kontrolleras av ekonomiska intressen som står presidentens parti eller hans familjs ekonomiska intressen mycket nära.”
Politiken då? Så här skriver UD: ”För politiska möten lämnas i praktiken inga tillstånd.”
Och om valet 2005: ”President Nazarbajev omvaldes 2005 för en mandatperiod på sju år. Enligt observatörer och organisationer för mänskliga rättigheter präglades valet av såväl oegentligheter som våld och trakasserier mot oppositionella, och vissa kandidater hindrades att ställa upp.”
Men detta var inte nog för Nazarbajev: ”Under 2010 antogs också särskilda lagar rörande presidentens ställning, varigenom han utsågs till Nationens Ledare, något som ger honom ett avgörande inflytande på inrikes-, utrikes- och säkerhetspolitiken så länge han lever. Lagen ger honom och ’de familjemedlemmar som bor med honom’ immunitet över privat egendom och tillgångar som är förknippade med tjänsten samt stadgar om särskilda straff för förtal av eller förklenande omdömen om presidenten och hans familj. Angrepp på presidentens liv betraktas som utslag av terrorism och omfattas således av undantaget i förbudet mot dödsstraff.”
SVT har mycket att förklara om vilka skäl de grundar sig på när de i svensk television kallar Nazarbajev populär.
