Slimmat förbund städar upp lite till

I dag inleds Fastighets sjuttonde kongress i Stockholm. Under tre dagar ska 110 ombud, 65 män och 45 kvinnor, fatta beslut för fyra år framåt. En huvudfråga blir att syna fackets interna organisation.

Förra kongressen 2010 förändrade Fastighets i grunden. 180 ombud tog beslut om storstädning. Fas­tighets skulle slimmas, bli billigare och mer demokratiskt.

Årets kongress ska syna resultatet.

– Min uppfattning är att Fastighets har blivit mer demokratiskt, säger Magnus Pettersson, andre ordförande i förbundet.

Alla håller inte med.

– Vi i avdelningarna ser att det inte fungerar som det var tänkt, skriver Rickard Mattsson, Avesta, i en motion. Han vill att förbundsstyrelsen ska utvärdera den nya organisationen.

Runt 35 motioner tar upp ”nya Fastighets”, men ingen pläderar för en återgång till det gamla. Kraven går snarare ut på att fixa till lite här och där.

Efter storstädningen 2010 har Fastighets 120 lokala avdelningar. Över dem finns bara förbundsstyrelsen och kongressen, inga mellanled. De anställda finns i sex regioner, men regionerna har inget med medlemsdemokratin att göra.

110 avdelningar har valt kongressombud. Tio har inte valt. Det är ett tecken på att det är en bit kvar tills demokratin fungerar fullt ut. Fastighets delar in avdelningarna i gröna, gula och röda. I dag finns det ungefär en tredjedel av varje. Grönt fungerar, gult fungerar halvbra och rött fungerar inte alls. Men avdelningarna fungerar allt bättre, enligt Magnus Pettersson.

– De gröna avdelningarna blir fler och de röda blir färre, berättar han.

Fastighets tappade nästan 9 500 medlemmar på sju år mellan 2006 och 2013. Färre medlemmar gjorde det nödvändigt att spara. Storstädningen bättrade på ekonomin. Minus har blivit till plus.

– Förut gick vi back tio miljoner om året. Nu får vi några miljoner över varje år. Ändå har vi mer verksamhet nu än tidigare, säger Fastighets ordförande Hans Öhlund.

Ett par besparingar blev lite väl stora. Förbundsstyrelsen bantades hastigt och lustigt från tjugoen till sju ledamöter 2010. Ledningen minskade från tre till två personer. Nu ska det bli tre personer i ledningen på nytt och nio ledamöter i förbundsstyrelsen.

Det är åtminstone de förslag som kongressen ska rösta om.

I år har förbundet ökat. Plus 103 medlemmar hittills i år räcker kanske inte för att slå världen med häpnad, men plussiffran bryter en trend som har pågått i åratal.

– Ökningen höjer stämningen i förbundet. Många förtroendevalda jobbar med att värva medlemmar. Nu ser de att det ger resultat, konstaterar Magnus Pettersson.

Många medlemmar byter bransch. Magnus Pettersson uppskattar att Fastighets byter ut var femte medlem varje år. Därmed krävs 6 000 nya medlemmar om året för att hamna på noll. Först därefter ökar antalet medlemmar.

Mats Pejer

LÄS OCKSÅ

• Fastighetsbasen Hans Öhlund ser tillbaka på elva år som ordförande

Enkät

1. Har Fastighets nya organisation blivit en framgång?

2. Fastighets växer och får fler medlemmar. Vad betyder det?

Tibor Bibok, 44, Norr­köping, medlems­rekryterare och verksamhets­utvecklare på Fastighets region Tvärs, tidigare städare och
fastighets­skötare

1. – Ja, vi har breddat öppenheten och demokratin. Den nya organisationen är enklare och fungerar annorlunda. Jag är glad att vi har genomfört förändringen. Det är stor skillnad mot det gamla. Det var mer svårjobbat.

2. – Vi har vänt trenden. Som medlemsrekryterare märker jag att vi äntligen har fått medvind. Det har många orsaker. Vi jobbar annorlunda och har infört mycket nytt. Vi hälsar alla nya medlemar välkomna och informerar dem om försäkringar, kollektivavtalet och medlemskapet. Vi ringer alla som begär utträde och hjälper dem som har halkat efter med att betala avgiften.

Vladanka Jovanovic, 50, Hallunda, städerska, ordförande i avdelning Norsborg

1. – Det gick trögt i början. Det kom tre–fyra personer till våra avdelningsmöten, men senast kom närmare tjugofem personer. Jag blev jätteglad. Då hade jag ringt runt till medlemmar och påmint dem. Varje avdelning skulle behöva ett kontor, i varje fall en mejladress och telefon. Nu får vi sitta hemma med våra privata datorer och telefoner.

2. – Vi måste prata mer med folk. Då kan vi bli ännu fler. Många nya i Sverige förstår inte vad det betyder att vara medlem i facket. Innan jag själv lärde mig svenska ville jag helst hålla mig utanför. Vi behöver information på olika språk och på lätt svenska till dem som är nya i Sverige.

Magnus Bengtsson, 47, Borlänge, städare, klubbord­förande på Dala Service AB och avdelnings­ordförande

1. – Jag var inte med när beslutet togs så jag är fel person att svara, men det jag hör är att det inte fungerar fullt ut ännu. I avdelning Borlänge hade vi en interimsstyrelse till i februari. Då valde vi en styrelse och fick en mer fungerande verksamhet.

2. – Vi stoppar den nedåtgående trenden. Det betyder jättemycket. Om vi blir färre är det svårt att få förtroendevalda och att hjälpa medlemmarna. Det är viktigt att fortsätta arbeta för en växande organisation. Jag ser positivt på framtiden.