Antalet utländska byggföretag i Stockholm har ökat kraftigt de senaste åren. Det har inneburit sämre arbetsmiljö, dumpade löner för de utländska byggnadsarbetarna och oro för jobben bland de inhemska byggnadsarbetarna.

Det är åtminstone den bild byggnadsarbetarna runt fikabordet har. De jobbar åt Einar Mattsson Bygg och de bygger om Vattenfalls gamla kontor i Råcksta till lägenheter.

– Det har exploderat. Nu behöver man lexikon på jobbet, säger Örjan Andersson.

– Helt sjukt. Det är massor av folk från Polen och de baltiska länderna, säger Anders Wiberg.

– Det är svårt att kommunicera, säger Semhar Kebrat.byggorjananderssoncitat

De är med i samma bygglag. De 460 hyreslägenheterna som ska bli Vällingby Parkstad börjar bli klara så flera i laget har slutat de senaste veckorna. De tre arbetar med kök och badrum nu.

– De utländska byggnadsarbetarna blir utnyttjade, säger Örjan Andersson.

De är upprörda över att deras egen arbetsgivare anlitat utländsk arbetskraft som får drygt 70 kronor mindre i timmen än dem.

– Det där kapar benen på oss själva. De ska ha lika villkor som oss. Som det nu är stoppar arbetsgivarna pengarna i egen ficka, säger Anders Wiberg.

Enligt bygglaget har de utländska byggnadsarbetarna sämre arbetsmiljö och inte tillgång till bodar och tvättmöjligheter på samma vis som inhemska byggnadsarbetare. På arbetsplatsen river ett polskt företag asbest på fasaden. Skyddsreglerna följs inte alls. Avfallet tas inte om hand på rätt sätt och det finns inga rutiner för skyddskläderna.

Skyddsombudet Fredrik Söderlund har klagat och försökt få rättning. Arbetsmiljöverket har kollat asbestrivningen.

– Man känner sig maktlös. Arbetsmiljöverket godkände deras arbetssätt, säger skyddsombudet.

Byggnadsarbetarna i Råcksta vill ha mer koll och att reglerna ska följas.

– Det borde vara hårdare regler mot arbetsgivarna, säger Semhar Kebrat.

Örjan Andersson pratar om att facket borde ta i mer. Samtidigt tror han att Byggnads tappat så mycket medlemmar i Stockholm så facket har svårt att klara det.

– Här finns nog en förklaring till Sverigedemokraternas framgångar. Folk är oroliga för jobben, säger Örjan Andersson.

Med EU kom den fria rörligheten och Vaxholmskonflikten hamnade i EG-domstolen. Konsekvenserna av domen och de nya regler som domen givit upphov till är en stor fråga för Europafacket. Det förklarar Åsa Janlöv som arbetar på LO:s internationella enhet och är ersättare i Europafackets styrelse. Hon beskriver det som en vändpunkt och något som man ofta refererar till.

– Det är en väldigt symbolisk dom som visar vart EU är på väg. Ekonomiska friheter väger tyngre och kollektivavtal kan anses vara ett gränshinder, säger hon.

Byggnads i Stockholm har en särskild ordning-och-reda-grupp. Där jobbar ombudsman Göran Sporsén.

– Det är svårt att hitta arbetsplatser där allt funkar bra. Ofta är det fel lön eller problem med övertid eller ob-ersättning, säger han.

Han berättar att många företag från andra länder skriver avtal med Byggnads och sen ger de anställda mycket mindre betalt. Det är inte ovanligt med timlöner på 50–60 kronor. Andra får inte ut sina löner och det är vanligt att företagen skickar hem sina byggnadsarbetare innan de fått sista lönen. Facket har även stött på arbetsgivare som sagt upp alla anställda och tagit hit byggnadsarbetare från Polen som alla sägs vara egna företagare.

– Arbetsgivarna utnyttjar arbets­kraften. Arbetarna får betala priset, säger ombudsmannen.bygganderswibergcitat

Många gånger betalar beställaren ordentligt och den utländske arbetsgivaren tar mellanskillnaden och kan tjäna 150–200 kronor i timmen per anställd byggnadsarbetare.

– Om det fortsätter så här kommer det snart inte att finnas en enda inhemsk byggnadsarbetare, säger Göran Sporsén.

På bygget i Råcksta kommer lagbasen Lars Berg från ackordsavstämningen: 223,19 kronor i timmen – än är förtjänsten är god. Lars Berg säger att det stora antalet utländska byggföretag gör att skyddsarbetet blir lidande. Han tror att det snart bara kommer att finnas utländska byggföretag i Stockholm om inget görs, och då kommer det att bli fler olyckor och sämre kvalitet.

De andra har börjat fundera på lösningar. De är överens om att facket borde ta i mer.

Örjan Andersson tycker att det är Moderaternas politik som håller på att förverkligas – med sänkta arbetarlöner. Anders Wiberg undrar vart huvudentreprenörsansvaret tagit vägen. Det skulle innebära att huvudentreprenören ska se till att alla anställda hos underentreprenörer har bra villkor.

– Det här är nåt för den nya regeringen att ta tag i. Det behövs någon slags reglering, säger Örjan Andersson.

– Alla pratar om det, men det händer inget. Dom är ganska flata, säger Anders Wiberg.

 

Läs också:

 

20 år med EU:

Vaxholmskonflikten

”Den hårda ­kärnan” räcker för utstationerade

Vaxholmskonflikten ägde rum 2004–2005. Det lettiska bygg­företaget Laval un Partneri ­Baltic AB renoverade Söderfjärdsskolan i Vaxholm, Byggnads krävde att företaget skulle teckna kollektivavtal och facket satte arbetsplatsen i blockad för att få igenom sin uppfattning.

Det lettiska företaget gick till Arbetsdomstolen som i sin tur vände sig till EG-domstolen.

I sin dom från december 2007 ger EG-domstolen Laval un Partneri rätt och förklarar att Byggnads gått för långt.

Domen ledde till att Byggnads och Elektrikerna, som deltog i en sympatiåtgärd, tvingades betala stora skadestånd.

Dess­utom ändrades både EU:s och Sveriges regler för utstationering, det vill säga när ett företag och dess anställda är tillfälligt verksamt i ett annat land.

Grundtanken i både Sveriges och EU:s regler är att det räcker med att ge utstatio­nerad personal miniminivåer när det gäller lön, arbetstid, semester, arbetsmiljö och diskriminering – det är detta som kallas den hårda kärnan. Det innebär att reglerna öppnar för dumpning av lön och andra villkor för utstationerade.